”IOP är ett bra sätt för det offentliga att få in mer idéburet i verksamheten”

I förra veckan lanserade Famna rapporten ”501 lösningar – hur vi möter samhällsutmaningar med IOP.” Den visar att mer än 50 procent av Sveriges kommuner och över 70 procent av regionerna har minst ett IOP – och de blir allt fler. 2019 fanns det 86 IOP:er i Sverige. Nu finns det, som rapporttiteln säger, minst 501 pågående IOP:er – och troligen många fler.

Ett av syftena med rapporten är att inspirera till att fler IOP tecknas mellan civilsamhället och det offentliga. Många organisationer i den idéburna sektorn upplever att det är svårt att få till IOP:er, upphandlingar och andra samarbeten med offentlig sektor.

– Det är en tydlig inriktning för mig som civilminister att förbättra villkoren för idéburna verksamheter. IOP är ett bra sätt för det offentliga att få in mer idéburet i verksamheten, sa civilminister Erik Slottner, som var en av dem som medverkade när Famnas rapport och handbok om IOP lanserades 4 februari.

Slottner: ”gärna mer idéburet”

Civilministern sa att han gärna ser mer idéburen verksamhet i kommuner och regioner. En av utmaningarna, menade Slottner, är att kunskapen om vilka samverkans- och upphandlingsformer som finns vid sidan av traditionell upphandling ofta är ganska låg. Men någon lagstiftning om IOP, som många inom civilsamhället har efterfrågat, är enligt Slottner inte aktuell.

– Däremot behöver vi öka kommunernas kunskap om hur de kan samarbeta med idéburna aktörer. Som tidigare kommunpolitiker vet jag att det finns en rädsla att bryta mot juridiken. Det är såklart viktigt att göra rätt, men det får inte göra att man har för stora juridiska buffertzoner. Någon gång måste man våga pröva, att få bassning i domstol är inte hela världen, sa Erik Slottner.

Visar på tillit till civilsamhället

Famnas nya rapport är ett sätt att bidra till kunskapsutvecklingen om IOP, och kan förhoppningsvis leda till att fler vågar pröva. Enligt rapportförfattaren Aleksandra Wasso finns det många vinster med en sådan utveckling.

– IOP bidrar till att skapa ett samhälle som är till för alla. Många IOP:er fyller väldigt viktiga funktioner i vårt samhälle. I rapporten har vi hittat ett 623 IOP:er, varav 501 är nu pågående. Men vi vet att det finns många fler som vi inte har lyckats kartlägga, säkert minst det dubbla. Nu när det pågår en diskussion om fusk och fel kopplat till civilsamhället, är det här en bra motvikt. Här finns 623 parter som litar och tror på civilsamhället, sa Aleksandra Wasso, sakkunnig Famna.

Modell med stark innovationspotential

Att teckna ett IOP är ett bra sätt att ta tillvara på civilsamhällets mångfacetterade utbud, poängterade hon. Ett IOP lägger fokus på en funktion som en organisation har på en specifik geografisk plats.

– IOP har också en stark innovationspotential. Modellen hämmas inte av snäva ramar och kriterier. Man lägger rälsen medan man kör, kan man säga. Samtidigt är IOP som samverkansform en svensk social innovation, som har potential att ta sig ut i världen, sa Aleksandra Wasso.

I lanseringsseminariet medverkade även Anja Clausin, generaldirektör Upphandlingsmyndigheten, Magnus Lindgren, generalsekreterare Tryggare Sverige, Kassim Nagwere, verksamhetschef Dröm stort, samt Ludvig Sandberg, utvecklingsledare Göteborgs Stad och tidigare politiskt sakkunnig på Forum. Ludvig Sandberg var också en av initiativtagarna till IOP som samverkansform. Moderator var Anders Lindell, kanslichef på NOD.