Inget höjt lönebidragstak och fortsatta nedskärningar på studieförbunden

Neddragningar på studieförbund

Neddragningarna på studieförbunden fortsätter och över mandatperioden innebär det en minskning på 500 miljoner kronor. Det är ett hårt slag mot en viktig del av civilsamhällets infrastruktur. Nu meddelar regeringen att man har nått önskad nivå på bidrag till studieförbunden. De landar på ungefär 1 500 miljoner kronor som ska gå till studieförbunden även 2027 och 2028. Givet kostnadsökningar innebär det en fortsatt minskning av medel till folkbildningen.

Frustrerande att taket i lönebidragen ligger kvar

Fremia har under mandatperioden arbetat för att regeringen ska skriva upp taket i lönebidraget. Kostnaderna har dragit i väg i flera år, men taket ligger still. Resultatet blir att föreningar och arbetsintegrerande sociala verksamheter inte får ihop kalkylen, trots att de gör exakt det politiken efterfrågar; får människor i arbete, bygger kompetens och minskar utanförskap. Att regeringen än en gång avstår från att höja taket är djupt frustrerande och kortsiktigt.

I Sverige råder en tydlig arbetslinje, alla som kan ska arbeta. Men många har svårt att få ett arbete. Subventionerade anställningar skapar vägar in till arbetsmarknaden för människor som i dag står långt utanför. I ett läge där arbetslösheten närmar sig 10 procent och LO, TCO, SACO, Svenskt Näringsliv och Arbetsförmedlingen på olika sätt har argumenterat för vikten av subventionerade anställningar och ett höjt tak i lönebidraget, är det inget annat än märkligt att regeringen ännu en gång aktivt väljer bort en åtgärd som minskar arbetslösheten, stimulerar ekonomin och förbättrar folkhälsan. I budgetpropositionen skriver regeringen att:

Subventionerade anställningar är generellt sett en effektiv insats för arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden och företag som använder stöden tenderar att ha en mer positiv sysselsättningsutveckling än andra företag som rekryterar långtidsarbetslösa (se t.ex. Finanspolitiska rådets rapport för 2024).
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, sidan 23.

Trots det kan vi inte se några signaler om att regeringen tänker skriva upp taket i lönebidraget under de kommande åren.

Tydliga och glädjande signaler om IOP

Regeringen aviserar att Upphandlingsmyndigheten får i uppdrag att utreda hur den idéburna sektorns andel av den offentliga marknaden kan mätas och synliggöras och ta fram förslag på en lag om Idéburet offentligt partnerskap (IOP). Utredningen ska göras under 2026 och är budgeterad att kosta fyra miljoner kronor. I ett budgetperspektiv är det avrundningspengar. Men för alla dem som arbetat länge för att tydligare etablera IOP som en samverkansform mellan civilsamhället och det offentliga är det ett stort steg på vägen. Det finns redan fler än 500 IOP:er i Sverige, men med en ytterligare tydlighet kommer det att öka till tusentals. Se de korta men viktiga raderna om IOP i Utgiftsområde 2, sidan 112–13.

Det här välkomnar vi

• Bostad först och hemlöshetsstrategi. Regeringen vill fortsätta och stärka arbetet, anslaget ökar med 70 miljoner kronor 2026 för förstärkt och förlängd strategi mot hemlöshet. Anslaget beräknas öka med 150 miljoner kronor per år från 2027 till 2031 för samma ändamål. Tillsammans med tidigare beslutade medel uppgår satsningen till 150 miljoner kronor per år 2026 till och med 2031.
• Plats för idrott. Regeringen satsar 250 miljoner kronor på stöd till plats för idrott under 2026 med en intention av lika mycket för 2027. Det kan korta köer och ge fler barn och unga möjligheter till idrott.  
• Riktade civilsamhällsinsatser. Förstärkningar för ungas delaktighet, psykisk hälsa och brottsförebyggande arbete är områden där civilsamhället når längst. Regeringen avsätter 5 miljoner kronor 2026 till friluftsorganisationer för att genomföra friluftslivsverksamhet i områden där utanförskapet är stort.  

Två saker måste få sin lösning

1. Höj taket i lönebidraget. Lönebidraget är ett kraftfullt och fungerande verktyg, om det värdesäkras. Annars blir varje ny anställning i praktiken dyrare för föreningar och sociala företag. Som det ser ut nu måste tyvärr många säga upp anställda med lönebidrag vilket gör att människor riskerar att hamna tillbaka i passivitet.
2. Indexera stödet till civilsamhället och satsa på grundstöden till organisationerna. När kostnaderna för hyror, energi och löner ökar urholkas de befintliga stöden och förutsättningarna försämras. Höjda grundstöd genererar inte pressmeddelanden och uppmärksamhet på samma sätt som riktade och avgränsade satsningar gör. Men grundstöden skapar stabilitet och ett starkt civilsamhälle på bredden.

Budgeten innehåller delar som kan stärka civilsamhället, vi vill särskilt uppmärksamma IOP-utredningen. Men utan höjt tak i lönebidraget och värdesäkrade stöd fortsätter urholkningen och förutsättningarna för civilsamhällets organisationer att verka försämras. Vill vi ha fler i arbete, starkare gemenskaper, trygga barn- och ungdomsmiljöer, fortsatt hög tillit och en stark demokrati – ja, då behöver politiken investera mer i civilsamhället. Det är faktiskt inte svårare än så.

Patrik Schröder

Samhällspolitiskt ansvarig

08-702 54 06

patrik.schroder@fremia.se