Idéburna förskolor och skolor levererar kvalitet – men politiken lägger hinder i vägen
2025 blev året då idéburna förskolor och skolor gång på gång lyftes fram som kvalitetsförebilder. Samtidigt la flera statliga utredningar fram förslag som kraftigt försvårar deras ekonomiska förutsättningar. I jakten på ordning, kontroll och ”likvärdighet” riskerar politiken att forma ett system som i praktiken gynnar stora koncerner och pressar tillbaka de idéburna förskolorna och skolorna. Det skriver Aira Byciute Nygård, skolexpert hos Fremia, i sin årskrönika.
En rapport från Idéburna skolors riksförbund och Sveriges lärare som publicerades i våras visar att idéburna huvudmän ofta bedriver skolor med högre lärartäthet, högre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen och färre elever per skola. Kommunals rapport ”Bäst i test? En jämförelse av löner, anställningsvillkor och kvalitet i privat och kommunalt driven förskola”, som publicerades under hösten, visar att förskolor som drivs av idéburna huvudmän toppar i flera nyckeltal. Bland annat har de idéburna högre personaltäthet och mindre barngrupper, jämfört med bolagsdrivna och kommunala verksamheter.
Vi kan ännu en gång konstatera att idéburna förskolor och skolor är ett hållbart och högkvalitativt alternativ
Personaltäthet och gruppstorlek är faktorer som direkt påverkar arbetsmiljö, kvalitet i undervisning och omsorg samt barns trygghet. Med andra ord kan vi ännu en gång konstatera att idéburna förskolor och skolor är ett hållbart och högkvalitativt alternativ. Ändå blev 2025 inte året då politiken tog vara på denna potential. Snarare blev det året då de idéburna verksamheterna hamnade mitt i en regel- och reformstorm.
Högt reformtempo utan tillräcklig finansiering
Regeringens budgetproposition för 2026 innehåller en lång rad satsningar på förskola och skola: trygghet, skolsäkerhet, läsfrämjande, stärkt lärarutbildning, nya läroplaner, nytt betygssystem, skärpta regler för friskolor och reglering av undervisningstiden. På pappret framstår mycket av åtgärderna som rimliga, ibland också nödvändiga, men problemet är det klassiska: finansieringen är otillräcklig.
En stor del av de nya kraven riktas mot förskole- och skolhuvudmännen utan att ersättningsnivåerna justeras i motsvarande grad. Samtidigt landar en del av resurserna hos myndigheter och kommuner. Därtill ska vissa satsningar finansieras via statsbidrag som huvudmännen själva måste ansöka om. För stora kommuner och skolkoncerner är ansöknings- och uppföljningskraven hanterbara men för små idéburna verksamheter innebär det att ytterligare resurser ska tas från kärnuppdraget.
Utredningen om nationell skolpengsnorm presenterade sitt delbetänkande i början på sommaren. Utredningen skulle enligt direktivet skapa mer likvärdighet, men föreslog i stället förändringar som riskerade att leda till motsatsen. Bland annat föreslogs att kommunerna skulle kunna göra avdrag på 6 procent av grundbeloppet för fristående skolhuvudmän.
I kombination med ökade krav, minskat barn- och elevunderlag och statsbidrag som kräver omfattande ansökningar och uppföljning, skapas en mycket ansträngd situation. Det är detta Fremia tydligt har varnat för: lägre skolpengsnivåer för fristående huvudmän, tillsammans med flera ofullständigt finansierade krav, skulle riskera att slå ut just de mindre, idéburna aktörer som många politiker säger sig vilja värna. Nu verkar det som tur är att det inte blir något av skolpengsförslaget just nu i alla fall.
När vinstdiskussionen skymmer sikten för idéburna
Vinstutredningens delbetänkande ”Skärpta villkor för friskolesektorn” presenterades under våren. Ambitionen är att begränsa vinstuttag och komma åt oseriösa aktörer. På flera punkter instämmer Fremia med utredaren: det är rimligt att kunna rikta sanktionsavgifter mot huvudmän som missköter sig, och det är självklart att skolpeng ska gå till utbildning, inte till tveksamma upplägg i syfte att maximera vinstuttaget. Men i samma paket finns förslag som riskerar att gå långt utanför de tänkta måltavlorna.
Kraven på ekonomisk långsiktighet och ”tillräckligt stort eget kapital” är i praktiken utformade utifrån ett koncernperspektiv. De idéburna huvudmännen bygger inte buffertar för utdelning; de använder skolpengen direkt i den pedagogiska verksamheten, för att anställa fler medarbetare, skapa bättre utbildningskvalitet och öka tryggheten för barnen. Om samma kapitalkrav appliceras på alla fristående huvudmän, utan att skilja mellan vinstutdelande koncerner och små idéburna kooperativ, finns en uppenbar risk att de senare drabbas hårdast. Det skulle motverka den ambition som finns att värna mångfalden och den idéburna välfärden.
2026: skarpt läge inom utbildningsområdet
Fremia har under 2025 deltagit i referensgrupper, hearings och remissprocesser. Vi har granskat förslagen, synliggjort de ekonomiska och praktiska konsekvenserna för idéburna huvudmän och drivit på för att finansieringen måste stå i proportion till de krav som ställs.
Det arbetet fortsätter vi under 2026. Efter årsskiftet presenteras fler slutbetänkanden inom utbildningsområdet och remisstider löper ut för andra. Flera förslag ska omvandlas till propositioner och lagstiftning. Det finns med andra ord mycket för oss att bevaka.
Med den kraft, kunskap och starka värdegrund som finns hos våra medlemmar går vi in i 2026 med tillförsikt. Tillsammans fortsätter vi att stå upp för en långsiktigt hållbar arbetsmiljö, goda villkor för idéburna huvudmän och en förskola och skola där kvalitet, likvärdighet och mångfald får ta verklig plats.
Med det vill vi rikta ett varmt tack för det gångna året och önska er en riktigt god jul och ett gott nytt år.
