Höstbudgeten 2025: Svek om assistansen, svagt om lönebidragen
Att regeringen backar på budgetlöftet att indexera assistansersättningen är ett svek. Dessutom väljer regeringen att höja assistansersättningen med endast 1,5 procent nästa år, det täcker inte ens löneökningarna. Även taket i lönebidraget lämnas oförändrat, trots att arbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer. Petter Skogar kommenterar statsbudgeten för 2026:
Som vanligt var stora delar av budgetpropositionen känd redan innan Elisabeth Sventessons presentation i morse. Alla större budgetsatsningar vill regeringen gå ut med i förväg för att få största möjliga genomslag. Det var därför ingen större överraskning att flera viktiga satsningar inte kom med, trots det ovanligt stora reformutrymmet. Inte desto mindre är besvikelsen stor.
Svek om assistansersättningen
Inför förra årets budget skulle presenteras, lovade regeringen att assistansersättningen skulle indexeras. Nu står det klart; det blir ingen indexering och assistansersättningen höjs med endast 1,5 procent. Det täcker bara hälften av de personliga assistenternas förväntade löneökningar i enlighet med märket på svensk arbetsmarknad.
När ersättningen ökar mindre än lönerna, som har varit fallet under många år nu, får det förödande konsekvenser för möjligheten att rekrytera och behålla duktiga assistenter och ge personlig assistans med god kvalitet. Tyvärr är det de oseriösa aktörerna som gynnas av denna svältpolitik.
Lönebidraget höjs inte
Att regeringen än en gång avstår från att höja taket i lönebidraget är både olyckligt och väldigt kortsiktigt. Regeringen driver i övrigt en tydlig arbetsfrämjande politik. Målet med den så kallade arbetslinjen är att alla som kan ska arbeta, men alla verktyg är inte på plats. Stora grupper har svårt att få ett arbete och fastnar i långtidsarbetslöshet. Subventionerade anställningar, som lönebidrag, ökar möjligheterna för människor som står långt från arbetsmarknaden att ta steg in.
När lönebidragstaket inte höjs blir resultatet att föreningar och arbetsintegrerande sociala verksamheter inte får ihop kalkylen, trots att de gör exakt det politiken efterfrågar; får människor i arbete, bygger kompetens och minskar utanförskap.
Fortsatta nedskärningar på studieförbunden
I budgeten för 2026 sänks anslaget till studieförbunden med 150 miljoner kronor. Sammanlagt under åren 2024–2026 drar man anslaget med 500 miljoner kronor. Det innebär mycket förlorad gemenskap och många färre timmar i replokaler runtom i landet – ett hårt slag mot en viktig del av civilsamhällets infrastruktur.
Genomgripande förändring av välfärdssamhället
Regeringen aviserar flera förändringar som rör försörjningsstödet, i form av aktivitetskrav, bidragstak och kvalificering till välfärden. Regeringen skriver också i budgeten att papperslösas rätt till försörjningsstöd ska begränsas. Allt detta får konsekvenser i form av att fler människor kommer att söka sig till civilsamhällets organisationer för stöd. Är det regeringens ambition? I så fall behöver de också säkra upp med finansiering så att civilsamhället står rustade för att möta en sådan genomgripande förändring av välfärdssamhället.
Stora förändringar inom förskola och skola
Regeringen har inlett ett slags reformstorm på skolområdet, med mängder av utredningar och andra initiativ. Många syns även i budgetpropositionen, och vi välkomnar bland annat regeringens ambition att satsa på hälsofrämjande insatser, en tryggare och säkrare miljö för barn, ungdomar och personal samt andra förslag som bidrar till högre kunskapsresultat och bättre kvalitet i förskola och skola. Samtidigt är det mycket viktigt att förslagen är fullt ut finansierade och att på lång sikt säkerställa rimliga ersättningsnivåer för förskole- och skolhuvudmän.
På den positiva sidan:
Men allt är såklart inte bara negativt, det finns flera positiva satsningar i budgeten som är värda att nämna:
- Upphandlingsmyndigheten får i uppdrag att ta fram förslag på en lag för samverkansformen Idéburet offentligt partnerskap (IOP), samt att utreda hur den idéburna sektorns andel av den offentliga välfärden kan mätas och synliggöras.
- Det görs en välkommen satsning på ett starkare civilt försvar och stärkt beredskap inom hälsa, vård och omsorg. Det är viktigt att säkra att mindre fristående idéburna och kooperativa verksamheter i välfärden omfattas lokalt och regionalt.
- Bra att den så kallade funkisskatten slopas.
- Bra att regeringen har med åtgärder som stimulerar jobb i budgeten, bland annat positiv att arbetsgivaravgiften för unga sänks. Det kommer att leda till fler jobb och att fler vågar anställa.
- Äldreomsorgslyftet utvidgas till att också omfatta medarbetare i LSS-verksamheter. Det välkomnar vi. Men hur långt kommer den statliga satsningen på kompetensutveckling i äldreomsorg och LSS att räcka när den både breddas och vidgas?
