Fremia till kommuner och regioner: Ge våra medlemmar hållbara förutsättningar

Fremiabarometern visar på allvaret i situationen. En stor majoritet av de som svarat på undersökningen upplever att kostnaderna ökat mer än ersättningen de får för den verksamhet som de bedriver på uppdrag av kommuner och regioner.

Fremia pekar i en skrivelse till politikerna på att civilsamhällets organisationer, samt idéburna och kooperativa verksamheter i välfärden, inte har några stora rörelsemarginaler att ta av.

– Våra medlemmar strävar inte efter att lyfta maximal vinst, utan återinvesterar allt eventuellt överskott i verksamheten. De kan inte, som offentliga verksamheter ofta gör, gå med fleråriga underskott. De flesta organisationer har inget större eget kapital som de kan ta resurser ifrån för att finansiera löpande verksamhet, säger Karin Liljeblad, välfärdspolitisk expert hos Fremia.

Kommunpolitiker upplever, enligt Demoskop, att behovet av Fremias medlemmars verksamheter ökar och det finns oftast ett stort förtroende för organisationerna. Men de signaler Fremias  medlemmar sänder är att de ekonomiska förutsättningarna inte speglar de politiska budskapen.

– Om civilsamhället, samt idéburna organisationer och kooperativa verksamheter i välfärden, ska kunna göra mer för fler så behövs långsiktigt hållbara förutsättningar. Därför har vi vänt oss direkt till den politiska ledningen i kommuner och regioner i deras diskussioner inför nästa års budget, för att uppmana dem att värdesäkra ersättningarna, säger Karin Liljeblad.

Fremia uppmanar alla kommuner och regioner att

• Räkna upp ersättningen till idéburna, kooperativa och andra fristående vård- och omsorgsgivare genom att använda SKR:s omsorgs- och vårdprisindex (OPI och VPI).
• Värdesäkra de bidrag som ni ger till civilsamhällets organisationer så att de speglar löneutvecklingen på arbetsmarknaden.