Förslag om skolpengsnorm missar målet
Den 12 juni delredovisades utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. Fremias bedömning är att förslagen missar målet, de kommer inte att skapa mer likvärdighet inom skolan. Tvärtom, de hotar mångfalden och kan resultera i minskad valfrihet.
Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet presenterades i november 2023. Enligt direktivet har uppdraget varit att föreslå ett system för resursfördelning som utgår från en nationellt bindande skolpengsnorm för förskoleklassen, grundskolan, den anpassade grundskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan. Syftet är att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet.
Vägledande norm föreslås
Den 12 juni presenterade utredaren Lena Holmdahl delbetänkandet Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan (SOU 2025:72) som innehåller fyra huvudförslag och omfattar förskoleklassen och grundskolan. Utredningen föreslår ingen bindande utan en vägledande norm för kommunernas resursfördelning. Tanken är att den ska spegla den genomsnittliga resurstilldelningen i landet, med hänsyn taget till skillnader i förutsättningar för att bedriva verksamheten.
Vidare föreslås möjligheten för kommuner att göra avdrag på sex procent av grundbeloppet för merkostnaderna som kommuner har för anordning av utbildning. Därtill ska det finnas möjlighet för kommuner att frångå principen om bidrag på lika villkor vid ”synnerliga skäl” och att införa villkorade bidragsbelopp.
Förslagen slår hårt mot de små
Fremias medlemmar består till övervägande del av förskole- och skolhuvudmän som inte är vinstutdelande, som bygger på en demokratisk värdegrund och som återinvesterar sitt eventuella överskott i den egna verksamheten.
– Överskottet, i de få fall det finns, är minimalt och inte ens i närheten av de sex procent som enligt betänkandets förslag ska dras av från grundbeloppet. Utöver det riskerar det nya avdraget att slå hårt mot de minsta huvudmännen med små ekonomiska marginaler. Vår bedömning är att förslaget inte kommer att skapa mer likvärdighet på skolområdet. Tvärtom, det hotar mångfalden och kan resultera i minskad valfrihet, säger Aira Byciute Nygård, skoljurist hos Fremia.
Förslaget hotar mångfalden och kan resultera i minskad valfrihet.
Fremia kommer att analysera betänkandets samtliga förslag och lämna vårt ställningstagande i samband med svar på kommande remiss.
Regeländringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2027 och tillämpas första gången på bidrag kalenderåret 2028. Utbudsansvarsavdraget införs med övergångsbestämmelser: Tre procent 2028 och sex procent 2029. Utredningens slutbetänkande avseende gymnasieskolan presenteras 31 december 2025.
