”Ett starkt civilsamhälle under ekonomisk press”

Det jag främst tar med mig från 2025 är att organisationer, medlemmar och anställda enträget fortsätter att arbeta för sina ändamål och skapar otroligt viktiga resultat och värden, men att de gör det med allt tunnare marginaler. Fremiabarometern visar att många medlemsorganisationer ser minskade intäkter och att oron inför framtiden är stor.

Många civilsamhällesorganisationer vill och kan göra mer för att lösa samhällsutmaningarna. Fremias uppgift är att arbeta för att deras ambitioner ska matchas av goda förutsättningar att verka. Ett starkt civilsamhälle gör samhället bättre för alla.

Lönebidragstaket behöver höjas

Trotts att Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadens parter och Fremia är samstämmiga så blev det ingen höjning av lönebidragstaket i statsbudgeten inför 2026. Det nuvarande taket gör det svårt – och ibland omöjligt – att vara en inkluderande arbetsgivare. Vi har därför fortsatt att driva på för ett höjt och indexerat lönebidrag och värdesäkrade stöd i övrigt till civilsamhället.

Vår kritik mot uteblivna höjningar handlar inte om att klaga för klagandets skull – utan om att visa vad som faktiskt krävs för att behålla jobben, öppna dörrar för fler och använda varje skattekrona på klokast möjliga sätt. I vår första arbetsmarknadsrapport, som vi lanserade i våras, visade vi att ett höjt lönebidragstak skulle vara ett mycket effektivt sätt att få många fler långtidsarbetslösa i arbete.

Demokratin, Arvsfonden och bilden av civilsamhället

I början av 2025 trädde de nya demokrativillkoren i kraft. Från Fremias håll har vi stöttat skiftet genom konkret stöd till medlemmar i form av information, utbildning och dialog om hur villkoren ska tillämpas i verkligheten. Vi har också fortsatt påverkansarbetet för att implementeringen av demokrativillkoren ska bli så bra som möjligt.

Vi följer givetvis också fortsatt utvecklingen kring Allmänna arvsfonden. Genom att arrangera studiebesök för politiker har vi visat vad arvsfondsmedlen faktiskt möjliggör i praktiken – bakom alla rubriker. När förslaget om att finansiera en kulturkanon via Allmänna arvsfonden kom var vi tydligai en debattartikel i Blankspot: Arvsfonden ska vara ett verktyg för långsiktig utveckling, inte en budgetregulator för tillfälliga politiska projekt

Tillsammans med fack, rättighetsorganisationer och andra aktörer var vi med och firade internationella demokratidagen på Kulturhuset. Budskapet därifrån var glasklart: civilsamhället är, och vill vara, en bärande del av demokratin – men de ekonomiska och politiska förutsättningarna måste hänga med.

Från rubriker om fusk till tillitsfull kontroll

Debatten om ”fusk i civilsamhället” har fortsatt under året. I rubrikerna på ledarsidorna målas problemet upp som stort, men den verifierade kunskapen och statistiken är begränsad. Därför har vi lagt kraft på att bidra med fakta.

Med rapporten Tillitsfull kontroll – ett sunt bidragsgivande för framtidens civilsamhälle visar vi att fel och oegentligheter absolut förekommer, men att bilden av ett omfattande systemfel inte är rättvisande.

Utifrån rapporten driver vi bland annat förslag om en nationell bidragsdatabas men också att bidragsgivande myndigheter behöver bli mer transparenta med hur nivåerna på eventuella felaktigheter, fusk och brott ser ut. Alla gynnas av mer fakta på området. Skattemedel ska naturligtvis användas rätt – men kontrollen måste vara träffsäker och proportionerlig. Annars riskerar vi att kväva det engagemang som politiken säger sig värna.

Fakta som motkraft – vi mäter, analyserar och agerar

En av Fremias viktigaste roller är just att verka för ökad kunskap om civilsamhällets samhällsbidrag och förutsättningar. Under året har vi:

• fortsatt utveckla rapporten  Staten, kapitalet eller medborgaren – vem finansierar civilsamhället?
• genomfört Fremiabarometern 2025 med bred medverkan
• gjort en kartläggning av hur kommunpolitiker ser på civilsamhället och idéburen sektor

Vi har också genomfört utvecklingsprojektet Framtidens engagemang – svenskarna och civilsamhället mot 2035, där vi tillsammans med andra aktörer pekar på att engagemanget må förändras – men det försvinner inte. Genom samarbeten kring konferenser, utbildningar och digitala verktyg beskriver och stärker vi engagemanget.

Arbetslinjen börjar i möten – inte bara i paragrafer

På arbetsmarknadsområdet har vi som sagt tagit fram en ny rapport om långtidsarbetslöshet och idéburen sektors bidrag. Rapporten används nu i politiska diskussioner, konferenser och strategiarbeten – precis som vi tycker att kunskap ska användas.

Samtidigt har vi varit tydliga i vår kritik när förslag har riskerat att göra vägen till arbete smalare än den behöver vara. I diskussionen om aktivitetskrav inom försörjningsstödet har vi lyft att praktik och insatser inte får låsas till enbart kommunal förvaltning. Då stänger man dörrar för civilsamhällets organisationer, kooperativa företag och andra arbetsgivare som bevisligen kan göra skillnad.

Genom vårt deltagande i AI Swedens nationella AI-råd för arbetsmarknaden lyfter vi också idéburna och kooperativa arbetsgivares perspektiv när teknikutvecklingen förändrar både arbetsmarknad och välfärd.

Kort sagt: när politiken pratar arbetslinje med fokus på piska så påminner vi om att det också behövs konkreta vägar in på arbetsmarknaden. Vi tror inte att människor är lata och undviker att arbeta. Men möjligheterna att närma sig arbete eller studier kommer att öka om idéburna organisationers kraft bättre tas tillvara. 

Vi ökar takten 2026

2025 har visat att civilsamhället är hårt pressat men samtidigt otroligt handlingskraftigt. Vi har mött skärpta krav utan motsvarande resurser, men också sett en växande faktabas, nya samarbeten och politiska öppningar – inte minst kring Idéburet offentligt partnerskap och synen på civilsamhällets roll i välfärd och regional utveckling.

Vi går in i 2026 med samma grundinställning: vi släpper inte frågorna, och vi gör det tillsammans med våra medlemmar. Vi fortsätter driva på för:

• höjt och värdesäkrat lönebidrag,
• indexerade stöd och ersättningar till civilsamhället,
• en klok och ändamålsenlig IOP-lagstiftning,
• tillitsfull och evidensbaserad bidragskontroll, och
• bättre villkor för idéburna aktörer i arbetsmarknads- och välfärdspolitiken.

2026 är både valår och året då flera viktiga utredningar landar. 2026 ökar vi takten. Den stora frågan vi tar med oss är densamma som vi ställer till politiken:

Vilket civilsamhälle vill vi ha om tio år – och vad gör vi tillsammans för att nå dit redan nu?

Ni hänger väl med!?

Patrik Schröder, intressepolitisk chef, Fremia