”Ett aktivitetskrav i försörjningsstödet måste fungera i praktiken”
Regeringen, med äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i spetsen, arbetar vidare med att införa ett aktivitetskrav i försörjningsstödet. En lagrådsremiss väntas innan årsskiftet. ”Ett aktivitetskrav behöver ge deltagarna meningsfulla insatser, det måste finnas möjlighet att samarbeta med civilsamhällets organisationer”, säger Patrik Schröder.
Under våren lämnade Fremia tillsammans med Famna ett remissvar om aktivitetskrav i försörjningsstödet. När regeringen nu går vidare i beslutsprocessen är det viktigt att de tar remissinstansernas synpunkter på allvar. Det handlar ytterst om att göra aktivitetskravet praktiskt genomförbart, och att det på allvar ska leda mot arbete eller studier. Då behöver också civilsamhällets aktörer tas i anspråk som genomförare.
Meningsfulla aktiviteter som tar människor vidare
– Vår utgångspunkt är enkel: ett aktivitetskrav ska ge deltagare meningsfulla insatser, som faktiskt tar dem vidare mot arbete eller studier. Då krävs individanpassning, tydliga mål och fungerande samverkan mellan kommuner, Arbetsförmedlingen och civilsamhället. Regeringen behöver lyssna på remissinstanserna för att säkerställa ett genomförande som håller i vardagen, säger Patrik Schröder, samhällspolitiskt ansvarig hos Fremia.
För att kunna erbjuda meningsfulla aktiviteter till deltagarna är det viktigt att även civilsamhällets idéburna aktörer, som har lång erfarenhet att arbeta med människor långt från arbetsmarknaden, tas i anspråk i arbetet. Det betyder att regeringen behöver lyssna på remissinstanserna och inte gå på utredarens linje om att aktiviteter endast ska kunna genomföras av kommuner i egen regi.
Det här behöver regeringen säkerställa
- Tydlig målbild och individanpassning: aktiviteter kopplas till deltagarens förutsättningar och arbetsmarknadens behov, med planering som följs upp.
- Rättssäkerhet och likvärdighet: tydliga kriterier för deltagande, frånvaro och uppföljning som fungerar likvärdigt över kommuner.
- Samordning i praktiken: gemensamma processer och dataflöden mellan kommuner, Arbetsförmedlingen och utförare för att undvika rundgång.
- Ta civilsamhällets kapacitet i anspråk: utformning av finansiering och upphandling som gör det möjligt för idéburna aktörer att genomföra insatser, med krav på kvalitet och resultat.
- Minskad administrativ börda: enkla, digitalt stödjande rutiner för rapportering och uppföljning, så att tiden läggs på deltagarna.
- Resultatfokus: kontinuerlig uppföljning av övergångar till jobb eller studier och justering av insatser som inte ger effekt.
– Civilsamhällets organisationer har lång erfarenhet av att nå människor som står långt ifrån arbetsmarknaden, skapa motivation och bygga broar till studier och jobb. Den kompetensen behöver tas i bruk i aktivitetskravet, säger Patrik Schröder.
Läs hela Fremias och Famnas remissvar
