Debatt: Regeringen måste ompröva sin biståndspolitik

I en tid av demokratisk tillbakagång är det inte bara kortsiktigt, utan också djupt osolidariskt att sänka ambitionerna i biståndspolitiken. Det signalerar en bristande förståelse för den sammankopplade värld vi lever i. När flera länder väljer att minska eller helt dra in sitt bistånd, har Sverige chansen att ta på sig ledartröjan och visa vägen för en positiv demokratisk utveckling och internationell solidaritet.

Biståndet bantas

I dag lever 71 procent av världens befolkning i auktoritära stater. Det innebär att demokratiska rättigheter som yttrandefrihet, mötes- och föreningsfrihet undergrävs samtidigt som demokratins institutioner försvagas. Det är en dramatisk ökning jämfört med för tio år sedan, då motsvarande siffra var 48 procent (V-Dem-institutet, Göteborgs universitet). I en sådan situation bör omvärlden intensifiera sitt stöd till demokratiska krafter – inte dra sig undan.

Ändå ser vi en oroväckande trend där biståndet skärs ner globalt. Det senaste och mest extrema exemplet är stängningen av den amerikanska biståndsmyndigheten USAID, en chockartad nyhet för både medarbetare och partnerorganisationer. För att inte tala om alla de behövande runtom i världen som drabbas. USAID har varit världens största biståndsgivare och en central samarbetspartner till bland annat svenska Sida.

Konsekvenserna av beslutet är fortfarande osäkra, men Norsk folkehjelp (NRC) har redan meddelat att de tvingas avbryta insatser i 20 länder och Dansk flygtningehjælp (DRC) tvingas säga upp 2 000 medarbetare när finansieringen från USA uteblir.

Sverige tjänar på att öka biståndet

Att i det här läget minska det svenska biståndet är inte bara fel, utan direkt skadligt. Fattigdomsbekämpning, ökad jämställdhet och förstärkt motståndskraft mot klimatförändringar gynnar inte bara utvecklingsländerna. Det är avgörande för en stabil och hållbar världsordning som även Sverige tjänar på.

Trots det har regeringen gått vidare med sina nedskärningar på biståndet, som inleddes med att enprocentsmålet slopades redan i samband med regeringsbildningen. Sida har fått i uppdrag av regeringen att genomföra förändringar i anslaget till civilsamhället, det så kallade Civsam-anslaget som vi är starkt kritiska till. Bland annat höjs egeninsatsen från civilsamhällesorganisationerna och det införs ett förbud mot påverkansarbete i Sverige och EU. Civilsamhällets organisationer spelar en avgörande roll i att försvara demokrati, mänskliga rättigheter och samhällelig utveckling, både i Sverige och globalt. Det måste vi värna.

Trots neddragningarna har regeringen fortfarande en möjlighet att se till att Sverige är en ledande aktör inom biståndspolitiken – om de väljer att prioritera det. I en tid när demokratin pressas tillbaka globalt är det viktigare än någonsin att Sverige står upp för, och ökar stödet till, de aktörer som arbetar i motvind och vars finansiering nu hotas.

Prioritera demokrati

Mot bakgrund av den allvarliga situation som svenska bistånds- och civilsamhällesorganisationer befinner sig i, arrangerar vi ett seminarium i riksdagen den 19 februari. Där kommer riksdagsledamöterna Mats Berglund (MP), Peter Ollén (M) och Azadeh Rojhan (S) tillsammans med oss att diskutera förutsättningarna för svenska civilsamhällesorganisationer att verka i en alltmer utmanande värld.

Ett starkt civilsamhälle, byggt på en grundlagsfäst föreningsfrihet, självständiga organisationer och ideellt engagemang, utgör grunden för en stark demokrati och ett fritt samhälle. Det är dags att regeringen tar sitt ansvar och sätter demokratin och biståndet högt på den politiska agendan.

Peter Hellberg, ordförande Unionen
Petter Skogar, vd Fremia

Debattartikeln publicerades först i Altinget.