Debatt: ”Fler verktyg krävs för arbetslinjen”
Långtidsarbetslösheten är en tragedi och det krävs mer handlingskraft för att bryta den. Civilsamhället har möjlighet att ge tusentals människor jobb och nya vägar framåt, skriver Petter Skogar, vd Fremia i Svenska Dagbladet.
Sverige och vår nya arbetsmarknadsminister Johan Britz står inför en akut utmaning. Nästan 150 000 personer i landet är långtidsarbetslösa. Det motsvarar drygt 40 procent av alla arbetslösa. Och trenden är smärtande tydlig: Mer än varannan av de långtidsarbetslösa har en funktionsnedsättning som gör vägen till ett reguljärt arbete lång.
Att vara långtidsarbetslös innebär ett utanförskap, som hänger ihop med negativa hälsoeffekter för individen och stora kostnader för samhället.
En ny rapport från Fremia visar att den idéburna sektorn har en unik förmåga att bryta långtidsarbetslöshet och stötta de grupper som är särskilt utsatta. Rapporten visar också att om förutsättningarna i systemet var bättre, skulle mycket mer kunna göras.
Många av civilsamhällets organisationer kan ta emot över 50 procent fler långtidsarbetslösa jämfört med i dag. Det skulle motsvara nästan 10 000 nya platser på nationell nivå. Och det är försiktiga beräkningar, några av de större organisationerna räknar med att de skulle kunna ta emot uppemot 5 000 fler individer om förutsättningarna var de rätta. Det är tillskott som ingen annan sektor kan leverera lika snabbt och med samma kvalitet.
Det finns många framgångsrika verksamheter inom idéburen sektor, som redan har hjälpt många människor ur långtidsarbetslöshet och som skulle kunna skalas upp och spridas till fler kommuner. Några exempel:
- Yalla-trappan i Malmö kombinerar praktik och utbildning inom textil, catering och lokalvård. Målgruppen är långtidsarbetslösa, utrikesfödda kvinnor. Handledarna är personer som har gått samma väg, det ger trygghet, motivation och en meningsfull gemenskap.
- Svenska kyrkans diakonala verksamhet Mary erbjuder arbetsträning och rehabilitering på riktiga arbetsplatser som caféer och i administrativa roller. Fokus är egenmakt, där deltagarna ges utrymme att växa i sin egen takt.
- Stadsmissionen driver Framtidshubben i Göteborg tillsammans med kommunen och näringslivet. Verksamheten bygger mötesplatser för stöd, motivation och nätverk.
För människor med funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller andra komplexa utmaningar erbjuder de idéburna aktörerna något som de offentliga systemen ofta saknar förutsättningar för: ett praktiskt, individnära stöd med medmänsklighet i fokus. Det kan handla om att hämta personer hemma och följa med dem till arbetsplatsen eller att skapa andra strukturer som underlättar arbetsvardagen.
Trots dessa evidensbaserade styrkor används idéburen sektor i dag endast i mycket liten utsträckning inom arbetsmarknadspolitiken.
Regeringens stora satsning ”Rusta och matcha” har begränsad effekt på långtidsarbetslösa och ”Steg till arbete”, Arbetsförmedlingens tjänst för arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga, har kritiserats hårt från flera håll. Samtidigt används beprövade och effektiva verktyg som arbetsträning, lönebidrag och SIUS-konsulenter sparsamt. Upphandlingskrav stänger ute många mindre, lokala aktörer som har förmågan att nå fram till dem som behöver det mest.
Lönebidraget, ett av de effektivaste verktygen för att ge människor med nedsatt arbetsförmåga en plats på arbetsmarknaden, har successivt urholkats. Taket på bidraget är alldeles för lågt och har inte utvecklats i takt med den allmänna löneutvecklingen. Det gör det svårt för arbetsgivare att anställa individer med exempelvis funktionsnedsättning, även om viljan finns.
Om fler ska få chansen till en riktig anställning måste lönebidraget höjas, så att det faktiskt täcker de kostnader som arbetsgivaren har. Det är en investering som snabbt skulle betala sig. Varje person som går från försörjningsstöd eller aktivitetsersättning till arbete bidrar med både skatteintäkter och minskade transfereringar, samtidigt som det stärker människors egenmakt och delaktighet i samhället.
Idéburna aktörer runt om i landet har redan lokaler, handledare och arbetsplatser som står redo. Med rätt finansiering och långsiktiga avtal kan de omedelbart ta emot betydligt fler deltagare än i dag. Genom att stärka det som redan fungerar kan vi snabbt och kostnadseffektivt ge fler människor en chans att lämna arbetslösheten.
Arbetsmarknadsminister Johan Britz behöver:
- Höja taket på lönebidraget till minst 28 000 kronor i den kommande höstbudgeten.
- Besluta om en årlig indexering av taket så att lönebidraget följer den allmänna löneutvecklingen, för att undvika en ny urholkning.
- Förenkla tillgången till arbetsträning.
- Anpassa regelverken till idéburna organisationers villkor och stärka partnerskapen med civilsamhällets arbetsgivare så att samhällsnyttiga verksamheter kan skala upp i stället för att lägga ned.
Arbetsmarknaden är under förändring och om regeringen menar allvar med att arbetslinjen ska fungera för alla räcker det inte med piska och ständigt ökade krav. Det behövs också satsningar som på allvar ger en mer inkluderande arbetsmarknad. Eller som en av deltagarna som arbetstränar i en secondhand-verksamhet i Stockholm säger: ”Utanförskap är inte okej.”
Långtidsarbetslösheten är en tragedi och nu krävs nytänkande och handlingskraft. Om Johan Britz ska kunna minska utanförskapet behövs en aktiv arbetsmarknadspolitik där civilsamhällets plats i arbetslinjen skalas upp och används fullt ut. Här väntar 10 000-tals nya jobb och effektiva vägar till arbete eller studier.
Petter Skogar
vd, Fremia
Rapport: Bryt långtidsarbetslösheten!
Sverige står inför en stor utmaning, med 150 000 människor i långtidsarbetslöshet. Det motsvarar nästan 40 procent av alla jobbsökande. Långvarig arbetslöshet medför allvarliga konsekvenser, för individer och för samhället. En ny rapport från Fremia lyfter fram den idéburna sektorn som en underutnyttjad resurs för att bryta långtidsarbetslösheten.