Budgetnyheter för idéburen och kooperativ vård och omsorg
I går presenterade regeringen sitt budgetförslag för 2026. Bland annat aviserades en ny IOP-lag och förbättrad statistik för idéburen välfärd. Fremias välfärdspolitiska expert Karin Liljeblad kommenterar det och fler av budgetnyheterna inom området vård och omsorg:
Starkare civilförsvar och stärkt beredskap
Vi lever i oroliga tider. Det finns ett stort behov av att stärka beredskapen, både för olika former av kriser i fredstid och vid hot om konflikter. Regeringen gör en välkommen satsning på ett starkare civilt försvar och stärkt beredskap inom hälsa, vård och omsorg. Det är viktigt att säkra att mindre, fristående idéburna och kooperativa verksamheter i välfärden omfattas av satsningarna på stärkt krisberedskap lokalt och regionalt.
Språkkrav i äldreomsorgen från 1 juli 2026
Regeringen aviserar att de kommer att införa språkkrav i äldreomsorgen från 1 juli 2026. Den statliga utredning som har utrett frågan föreslog att arbetsgivare ska verka för att omsorgspersonal har en kunskapsnivå i svenska språket som är relevant för insatsernas genomförande. De föreslog också ett särskilt statsbidrag – ett svenskalyft – om nästan 950 miljoner kronor per år för att ge äldreomsorgens medarbetare möjlighet att studera svenska på arbetstid och få del av andra språkutvecklande insatser. Regeringen tycks nu i stället utvidga Äldreomsorgslyftet (se nedan) till att också kunna användas för språkutveckling på arbetsplatser. Vi frågar oss om resurserna räcker för att möta de stora behoven, mer om det nedan.
Fremia har i vårt remissvar framfört att det finns behov av att stärka språkkunskaperna hos många medarbetare. Arbetsgivare och verksamheter får bära konsekvensen av att utbildningssystemet har mångåriga brister. En förutsättning för att arbetsgivare ska kunna leva upp till ett krav på att kompetensutveckla medarbetare i svenska språket är ett långsiktigt ekonomiskt stöd, som når fram och funkar väl också för idéburna, kooperativa och andra fristående vård- och omsorgsgivare. Äldreomsorgslyftet har hittills inte varit möjligt att användas för att anordna uppdragsutbildning på den egna arbetsplatsen. Vi uppmanar regeringen att säkra att statsbidraget framöver kan nyttjas flexibelt, så att språkutvecklings- och utbildningsinsatserna blir anpassade till medarbetarnas och den enskilda verksamhetens behov.
Äldreomsorgslyftet fortsätter – blir även LSS-lyft
Äldreomsorgslyftet har varit och är en strategiskt viktig kompetenshöjande satsning för äldreomsorgen. Satsningen förlängs till 2027 och kommer, enligt regeringen, att kunna användas även för språkutveckling på arbetsplatser.
En annan nyhet i budgeten är att äldreomsorgslyftet breddas till att också omfatta personal som arbetar i LSS-verksamheter. Det välkomnar vi. Det kan ha stor betydelse för kompetensutvecklingen i våra medlemmars verksamheter.
Totalt omfattar satsningen på kompetensutveckling för medarbetare i äldreomsorgen och LSS-verksamheter 1,8 miljarder kronor. Det finns fortsatt många medarbetare i äldreomsorgen som behöver utbildning för att få rätt kompetens. Vi frågar oss om resurserna kommer att räcka med tanke på att den statliga satsningen på kompetensutveckling både utvidgas till att möta språkkravet och breddas till LSS-verksamheter.
Fler kommer att söka stöd hos civilsamhället
Regeringen aviserar flera förändringar som rör försörjningsstödet, i form av aktivitetskrav, bidragstak och kvalificering till välfärden. Regeringen skriver också i budgeten att papperslösas rätt till försörjningsstöd ska begränsas. Allt detta får konsekvenser i form av att fler människor kommer att söka sig till civilsamhällets organisationer för hjälp. Är det regeringens ambition? I så fall behöver staten också säkra upp att civilsamhället står rustade för att möta en sådan förändring av välfärdssamhället.
Fortsatta resurser för att korta köer i vården
Köerna i sjukvården är fortsatt långa. Regeringen fortsätter att avsätta prestationsbaserade medel till regionerna för att korta vårdköer och förbättra tillgängligheten, liksom medel för en nationell vårdförmedling. Samtidigt försvinner det tidigare sektorsbidraget riktat till sjukvården. Den sammantagna effekten är svår att överblicka.
IOP-lag och statistik som synliggör idéburen välfärd
I budgetpropositionen aviserar regeringen att Upphandlingsmyndigheten får i uppdrag att ta fram förslag på en lag för samverkansformen Idéburet offentligt partnerskap (IOP). De får också ett uppdrag om att utreda hur den idéburna sektorns andel av den offentliga välfärden kan mätas och synliggöras. Det är välkomna besked för idéburen sektor. Läs gärna mer om nyheten på Famnas webb.
Hållbara förutsättningar för idéburna och kooperativa vård- och omsorgsgivare
Statsbidragen till kommuner och regioner är en viktig del av finansieringen av välfärden. Men för idéburna och kooperativa verksamheter inom vård och omsorg är det de ekonomiska förutsättningarna från kommunerna och regionerna som är avgörande. Om idéburna och kooperativa verksamheter i välfärden alls ser någon effekt i sin egen verksamhet av statliga satsningar beror till slut på hur kommuner och regioner använder och fördelar sina resurser. Det är också viktigt att statliga satsningar kommer alla utförare till del på likvärdiga villkor.
Fremia har inför 2026 uppmanat alla region- och kommunledningar att räkna upp ersättningarna till idéburna, kooperativa och andra fristående vård- och omsorgsgivare med SKR:s vård- och omsorgsprisindex (OPI och VPI).
Fler budgetnyheter inom vård och social omsorg
- Regeringen avser att lägga lagförslag om fast omsorgskontakt för dem som bor i särskilt boende, motsvarande det lagkrav som gäller för hemtjänsten. Lagändringarna ska, enligt regeringen, träda i kraft 1 juli 2026.
- En lagrådsremiss om socialtjänstdataregister läggs under 2025.
- Regeringen avser att gå vidare med förslag om så kallat mellantvång i socialtjänsten, i form av öppna insatser utan samtycke för barn och unga. Det kan komma att påverka också idéburna organisationer som bedriver öppna insatser på socialtjänstens uppdrag.
- Föräldrar ska få rätt till tillfällig föräldrapenning för att underlätta föräldrars medverkan i öppna insatser rörande deras barn.
- Den statliga subventionen i form av statsbidrag till kommunerna vid placering i sociala barn- och ungdomsvården förlängs. Den omfattar totalt 500 miljoner kronor.
- Regeringen ger ett riktat statsbidrag till kommunerna för socialtjänstens arbete med avhoppare om 100 miljoner kronor. Om medlen kan komma idéburna aktörer som arbetar med att stötta ungdomar som lämnar kriminalitet till del återstår att se.
I Fremiabarometern 2025 rapporterar våra medlemmar om en fortsatt pressad ekonomisk situation.
