Neddragningarna inom civilsamhället fortsätter
Regeringens stadsbudget för 2025 fortsätter på inslagen väg för civilsamhället. Neddragningarna på Studieförbunden fortsätter. Konsumentorganisationerna blir, som aviserades redan 2024, helt utan medel från 2025. Den tredje sektorn glöms bort när statsministern poängterar att samarbete är vägen framåt, menar Patrik Schröder i sin budgetkommentar:
Regeringen gör gärna en poäng av att det på totalen inte sker några neddragningar på civilsamhällesanslagen. När Fremia översiktligt går igenom statsbudgetens anslag till civilsamhället ser det ut att stämma, men det är först när regleringsbreven kommer som bilden klarnar helt. Totalen är en sak, men det sker förändringar i vilka anslag som ökar, minskar eller helt tas bort.
Budgeten är konkretiseringen av regeringens prioriteringar och de ligger väl i linje med regeringsförklaringen och statsministerns inbjudan till mer samarbete mellan staten och kapitalet i Team Sweden. Fremias arbete handlar om att visa på att det även finns en tredje sektor – ett civilsamhälle – som verkar i utrymmet mellan offentlig och privat sektor.
Långsiktiga och förutsägbara villkor
Löneökningar och inflation har gjort att trycket på organisationer i civilsamhället är högt. I Fremiabarometern har vi visat att situationen blir alltmer ohållbar.
Fremia arbetar för att bidrag och ersättningar ska räknas upp och helst indexeras. Lönebidrag är till exempel viktiga för att möjliggöra anställningar när funktionsnedsättning leder till nedsatt arbetsförmåga. Nivån är sedan 2017 låst med ett tak på 20 000 kronor i månaden.
Besvikelsen är stor över att Johan Pehrson i sin roll som arbetsmarknadsminister inte har prioriterat att göra den uppskrivning som Fremia och andra har argumenterat för, måste göras. Fremia har redan innan det negativa budgetbeskedet medlemmar som går i konkurs eftersom förutsättningar för att bedriva verksamheten saknas. Vi hoppas nu att Mats Persson, ny arbetsmarknadsminister agerar.
Studieförbundens budgetbana dalar men planar ut
Studieförbunden bidrar till en viktig del av infrastrukturen för föreningslivet. Genom samverkan mellan föreningar och studieförbund möjliggörs lärande om styrelsearbete och föreningsdrift. Studieförbunden spelar en viktig roll i det lokala kulturlivet.
I 2024-års budget aviserade regeringen neddragningar på 500 miljoner kronor över tre år. 2024 försvann 250 miljoner, 2025 blir det som aviserats ytterligare 100 miljoner och för 2026 står den tidigare aviserade neddragningen om 150 miljonerna fast. Nyheten i 2025 års budget är att det 2027 inte ska bli några ytterligare neddragningar på studieförbunden. Studieförbunden har skapat nedskärningskartan för att konkret visualisera vad nedskärningarna innebär.
Omfattande förändringar i biståndet
Alla förändringar som görs syns inte i budgeten. Regeringen har sedan den tillträdde haft en uttalad idé om att det bistånd som förmedlas via civilsamhället ska öka. Samtidigt har det under 2024 gjorts ett arbete som i grunden förändrar hur hela det svenska civilsamhällesbiståndet är organiserat. Fremia har kritiserat processen för bristande dialog och tidsramar som är helt orealistiska.
I budgeten för 2025 aviserar regeringen att biståndsramen sänks från 56 miljarder till 53 miljarder under perioden 2026-28. Regeringen skriver också om viktiga mål som civilsamhällesbiståndet har varit med att uppfylla. Men var minskningen på tre miljarder ska tas ut från 2026 kommer knappast att bli känt innan 2026-års budget läggs.
Redan under 2024 har många av Fremias medlemmar tvingats att säga upp avtal med partners runt om i världen. Anställningar avslutas, uppbyggda relationer och kunskap raseras. Internationellt har det svenska utvecklingssamarbetet ett mycket gott ryckte och kvaliteter som finns i jämställdhet, jämlikhet och demokrati är högt uppskattade.
Ytterligare en röst som riskerar att försvinna
För ett år sedan stod det klart att organisationer som bildadats på etnisk grund mister sina medel. I stället togs knappt 20 miljoner till språksatsningar. Medel på 20 miljoner till fredsorganisationer upphörde också.
Konsumenter är en svårorganiserad grupp. Men det är uppenbart att deras röst gentemot kommersiella intressen behöver vara stark. Det räcker inte med att konsumenterna kan göra sina individuella val i butiken. Det behövs oberoende granskningar, debatt och någon som kan väga upp företagens makt. I Sverige har Sveriges konsumenter varit en sådan aktör. I budgeten för 2024 halverades stödet. För 2025 blir det noll. Regeringens argument är att Allmänna reklamationsnämnden, ARN, behöver extra tillskott. Det är alltså ännu ett exempel på att regeringen prioriterar den offentliga sfären framför civilsamhället.
Så, vart går pengarna?
Fritidskortet
Regeringens stora budgetsatsning på civilsamhället är Fritidskortet. Fritidskortet syftar till att främja en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga. Kortet laddas med 500 eller 2000 koronor, beroende på socioekonomisk situation. Förberedelser har pågått sedan 2023.
I statsbudgeten för 2024 avsattes 681 miljoner kronor som har använts för olika förberedelserbehov inför införandet, bland annat inom idrott och friluftsliv. Försäkringskassan har uppskattat de löpande förvaltningskostnaderna bara för den egna myndigheten till ca 250 miljoner årligen.
Regeringen väljer att sätta av 792 miljoner för fritidskortet för 2025 även om ett införande väntas först till hösten. Kommande år 2026-27 ligger beräknad budget fortsatt på 792 miljoner.
Sociala utfallskontrakt
Regeringen fortsätter sin satsning på att få fart på sociala utfallskontrakt. Idén är att premiera långsiktiga resultat. Arbetet har hittills haft ett fokus på det offentligas roll i arbetet och här behöver civilsamhället involveras mer. Regeringen fullföljer sin ambition om en satsning på 30 miljoner kronor över tre år.
Säkerhet
Satsningen på säkerhetshöjande åtgärder fortsätter. Det är välkommet att regeringen skjuter till 30 miljoner ytterligare i medel för säkerhetshöjande åtgärder till trossamfund och civilsamhälle.
Tidigare har dessa medel varit inriktade mot fysisk infrastruktur och bevakning. Det är nu möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, att även bevilja stöd till andra typer av insatser. I budgeten signaleras för övrigt att regeringen går vidare med ett samgående mellan MUCF och SST.
Att säga och att göra
Regeringens övergripande rubrik på sin uppgift det kommande året är att skapa ett rikare och tryggare Sverige. Det är lätt att skriva under på den ambitionen, vem vill ha ett fattigare och farligare Sverige? Men för att lyckas med ambitionen behövs mer än infrastruktursatsningar på vägar och flyg. Det räcker inte med fler poliser och fängelser. Det finns lösningar också i civilsamhällets organisationer. Regeringen ser och uppmärksammar också det i delar av statsbudgetens texter.
Civilsamhällets närvaro och insatser efterfrågas i frågor om krisberedskap och civilförsvar, för att motverka psykisk ohälsa eller ofrivillig ensamhet. Regeringen vet att det svenska välfärdssamhället har vuxit fram genom innovationer som utvecklats i civilsamhällets organisationer.
Regeringen vill förändring men bygger sin civilsamhällespolitik på en proposition som utvecklades för mer än 15-år sedan, En politik för det civila samhället. Det haltar allt mer. Nu behövs en process där regering och civilsamhälle kan diskutera och hitta vägar framåt för de kommande årens civilsamhällespolitik.
Fremia föreslår att regeringen tar initiativ till en snabb process för att ta fram en civilsamhällestrategi för den återstående mandatperioden. Det finns stora behov av nya finansieringsmöjligheter och regelförenklingar i allt från moms till register och bankkontofrågor. Det finns både kunskap och engagemang inom civilsamhällets organisationer för att samskapa något hållbart, tillsammans med regeringen. Det går också att inspireras av hur den finska regeringen har arbetet.
Fremias intressepolitiska nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev för intressepolitik och få det senaste om civilsamhället, kooperationen och den idéburna välfärden.