Till innehåll på sidan

Fremia och Famna lämnar gemensamt remissvar om skyddat boende

Porträttbild Karin Liljeblad, kvinna med glasögon, gråvitt hår, blå tröja, står i stadsmiljö med bakgrunden i ofokus.

Majoriteten av landets skyddade boenden drivs av idéburna organisationer. Det är därför anmärkningsvärt att Socialstyrelsen i sitt förslag till föreskrifter för skyddat boende skriver att de vänder sig till kommuner och privata aktörer. Det osynliggör den idéburna sektorn. Det skriver Fremia och Famna i ett gemensamt remissvar.

Publicerat:

Socialstyrelsen har skickat ut förslag till föreskrifter och allmänna råd om skyddat boende på remiss.

– Ett antal av Fremias och Famnas medlemmar som möter barn och vuxna som är våldsutsatta har fått remissen. En del av dem driver skyddat boende. De har alla lång erfarenhet av våldsutsatthet och kan bidra med viktiga perspektiv på föreskrifterna och för oss är det självklart att deras synpunkter tas tillvara i det fortsatta arbetet, säger Karin Liljeblad, senior branschexpert hos Fremia.

Fremia och Famna har, utifrån synpunkter från våra medlemmar, lämnat ett gemensamt remissvar om föreskrifterna. Några av de viktigaste punkterna i vårt remissvar är:

  • Se över föreskriften om våld i nära relationer. Där bör tydligare framgå att socialtjänsten ska informera om skyddat boende som en möjlig insats. Hur socialtjänsten arbetar med våld i nära relation är också avgörande för att det skyddade boendet ska kunna ta det ansvar som föreskrivs. Likaså samverkan med polisen som akut möter den som behöver skyddat boende.
  • Idéburna verksamheter med olika strukturer och traditioner. Många idéburna skyddade boenden drivs av kvinnojourer, där ideellt aktiva/volontärer är en bärande del av verksamhetsstrukturen. Andra idéburna aktörer har byggt sin verksamhet på en struktur med anställda. Nya kompetenskrav påverkar därför våra medlemmar olika mycket. Vi vill uppmärksamma Socialstyrelsen på att det finns kvinnojourer, som med anledning av de nya lagreglerna, känner oro för sin fortsatta verksamhet.
  • Krav på föreståndaren. Vi lyfter att det med en relevant yrkes- och utbildningsbakgrund samt goda ledaregenskaper måste vara möjligt att komma ny som chef och växa i sin chefsroll.
  • Krav på personalen. Flera medlemmar anser att det bör ställas krav på eftergymnasial utbildning, eftersom skyddat boende är en komplex verksamhet för vuxna och barn i utsatta situationer.
  • Bra avvägningar avseende krav på bemanning. Förslaget tar hänsyn till att behoven kan vara olika. Det är bra avvägt att inte kräva personal på plats på natten, men att personal ska vara tillgänglig dygnet runt och kunna infinna sig utan dröjsmål.
  • Skärp kraven för skyddade boenden som tar emot barn. Vi anser att det ska vara ett krav att skyddade boende som tar emot barn ska ha utrymme för lek, sysselsättning och skolarbete. Vi anser också att barn inte endast bör få stöd att upprätthålla skolgång, utan även att kunna gå i förskola.
  • Övergångsbestämmelser. Vi anser att det behövs övergångsbestämmelser för att ge idéburna organisationer tid att anpassa sig till de nya kraven.
  • Konsekvensanalys. Vi saknar en djupare analys av hur föreskrifterna påverkar olika målgrupper för skyddade boenden, inklusive personer med funktionsnedsättning.

Synliggör idéburen sektor i fortsatt kommunikation om skyddat boende. Idéburna organisationer har andra värdegrunder och mervärden än kommunala och privata aktörer och driver dessutom majoriteten av landets skyddade boenden. Vi förväntar oss att Socialstyrelsen i all sin fortsatta kommunikation vänder sig till kommunerna, samt idéburna och privata aktörer, som driver skyddade boenden på socialtjänstens uppdrag.

En kvinna med grått hår, svart tröja och en brun kavaj. Hon står framför ett vitt hus i stadsmiljö.

Karin Liljeblad

Välfärdspolitisk expert