Till innehåll på sidan

Fremia lämnar remissvar om lönetransparensdirektivet

Porträttbild på Veronica Johansson, kvinna med mellanmörkt hår, iklädd mörk blus och ljus kavaj.

EU:s lönetransparensdirektiv ska vara införlivat i svensk rätt senast 7 juni 2026. Innan sommaren lämnade en utredning sitt betänkande över hur det ska gå till. Fremia har nu lämnat ett remissvar på utredningens förslag.

Publicerat:

Syftet med lönetransparensdirektivet, som EU fattade beslut om i maj 2023, är att stärka principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Bland annat ska insynen i lönesättningen öka och kraven på efterlevnad skärpas.

– Det är givetvis eftersträvansvärt att motverka lönediskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Lönediskriminering ska helt enkelt inte få förekomma. Men i Sverige har vi redan en diskrimineringslag med krav på lönekartläggning. Dessutom tar arbetsmarknadens parter ett stort ansvar för att lönesättningen i Sverige är sakligt grundad, säger Veronica Johansson, processjurist hos Fremia.

Fremia bedömer att förslaget inte kommer att ha någon större påverkan utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det är uppenbart att direktivet är utformat med hänsyn till arbetsmarknader med andra lönesystem än det svenska.

– Lönetransparensdirektivet riskerar att rubba fundamentet för den svenska modellen. Förslaget till svenskt genomförande skulle dessutom medföra en ökad administrativ börda och merkostnader för arbetsgivarna. Det skulle slå hårt mot Fremias medlemmar, varav många för närvarande står inför särskilda utmaningar med minskade anslag och en tuff ekonomisk tillvaro som följd, säger Veronica Johansson.

Fremias ståndpunkt är att direktivet bör införlivas i svensk lagstiftning utifrån tankesättet att det är arbetsmarknadens parter som är bäst skickade att överenskomma hur lönesättningen på arbetsmarknaden ska vara ordnad. Fremia menar därmed att direktivets absoluta miniminivå bör tillämpas.

Läs hela Fremias remissvar