Bristande förståelse för den sociala ekonomin i Sverige
En ny rapport visar hur den sociala ekonomin kan stärkas i Sverige. Det som hindrar utvecklingen är bland annat bristande förståelse för den sociala sektorn hos politiker, investerare och stödorganisationer. Ökad synlighet, stärkt ekonomiskt stöd och policyförändringar efterfrågas av sektorn.
För ett par veckor sedan lanserades den svenska upplagan av den europeiska rapporten European Social Enterprise Monitor, ESEM, 2023–2024. Syftet med ESEM är att få politiker, finansiärer och beslutsfattare att bättre förstå utmaningar och behov hos aktörer inom den sociala ekonomin. Tanken är att rapporten ska peka på vägen framåt för hur den sociala ekonomin i Sverige kan stärkas. Fremia är samarbetspartner i projektet och har hjälpt till att sprida enkäten.
– En viktig ambition med att delta i arbetet är att driva på utvecklingen av datainsamling och kunskapsbyggande kring vår sektor. Ofta utelämnas tyvärr civilsamhällets organisationer och idéburna aktörer fortfarande i statistiken, säger Patrik Schröder, civilsamhällessamordnare hos Fremia.
Sociala ekonomin stort i EU
EU har prioriterat social innovation genom flera politiska initiativ – till exempel genom en handlingsplan för den sociala ekonomin, som även Sverige har ställt sig bakom och ska införa. Men i Sverige har begreppet den sociala ekonomin inte haft en framskjuten plats. I stället pratar vi mer om föreningslivet, civilsamhället, den ideella sektorn, den idéburna sektorn, folkrörelser samt om kooperation och socialt entreprenörskap etcetera. Enkäten som ligger till grund för rapporten inkluderar alla dessa organisationsformer.
Den finns stor utvecklingspotential inom den sociala ekonomin i Sverige.
Årets svenska ESEM-rapport bygger på svar från 110 aktörer inom den sociala ekonomin. Rapporten ger en ögonblicksbild av hur de svenska sociala aktörer som har svarat på enkäten ser på sig själva, sin verksamhet, på hur stödstrukturerna ser ut, samt vilka hinder och möjligheter det finns inom den sociala ekonomin i Sverige.
Gemensamt för de sociala aktörerna är att de, oavsett organisationsform, har som drivkraft att skapa en social och/eller ekologisk samhällsnytta.
– Den egna ekonomiska vinsten står inte i centrum. I stället är målet med verksamheten att bidra till ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Vinst är ett medel, inte ett mål, säger Patrik Schröder.
Mångfald i den sociala ekonomin
De sociala företagen och organisationerna som har svarat på enkäten som ligger till grund för rapporten finns inom en stor bredd av branscher och sektorer. En tredjedel återfinns inom hälsa, vård, omsorg och socialt arbete – vilket också är den mest förekommande branschen för sociala företag på europeisk nivå. Ungefär en femtedel är verksamma inom ”annan serviceverksamhet”.
Aktörer i den svenska sociala ekonomin är främst verksamma på den lokala och regionala nivån, nära sina målgrupper. Samtidigt har många en koppling till globala och nationella aktörer och nätverk. Bland verksamheternas intäktskällor är försäljning till offentlig sektor den vanligaste, följt av försäljning till privatpersoner och vinstdrivande företag.
Stor potential för sociala ekonomin i Sverige
Ett vanligt utvecklingshinder för aktörer inom den sociala ekonomin är bristande förståelse för, och medvetenhet kring, sociala aktörer hos banker, investerare och stödorganisationer.
– Det stöd som efterfrågas är främst att skapa synlighet och medvetenhet för aktörer inom den sociala ekonomin, att ge tillgång till finansiering och ekonomiskt stöd, följt av förespråkande för förändringar av policy/lagstiftning. Vi hoppas nu att olika stödaktörer, finansiärer samt beslutsfattare och politiker tar till sig av resultaten i ESEM-rapporten och tittar på hur de skulle kunna bidra till en stärkt social ekonomi i Sverige. Den finns en stor utvecklingspotential här, säger Patrik Schröder.
Fakta om ESEM
European Social Enterprise Monitor, ESEM, initierades av paraplyorganisationen Euclid Network 2021 och genomförs numera i 21 länder i Europa. Mötesplats Social Innovation har ansvarat för den svenska kartläggningen, som i år lanserades i Luleå 24 oktober i samband med konferensen Social innovation i norr.
Syftet med ESEM är att få politiker, finansiärer och beslutsfattare att bättre förstå utmaningar och behov hos aktörer inom den sociala ekonomin.
Inför årets rapport har Mötesplats Social Innovation samarbetat med en rad aktörer: Ashoka Nordic, flera regionala Coompanion-kontor, Effektfullt, Fremia, Mikrofonden, Nätverket – Idéburen sektor Skåne, Partnerskapet för sociala innovationer i Region Örebro län, Reach for Change, Samhällsentreprenörskap Sverige och Skoopi.
