− Nu får civilsamhällets organisationer ett avtal som är bättre anpassat efter deras förutsättningar, vilket stärker hela sektorn. Det känns fantastiskt, säger Veronica Johansson, som tillsammans med kollegan Love Lind var Fremias förhandlare.

Veronica Johansson, rådgivare och förhandlare på Fremia. Foto: Dan Coleman.

Det nya avtalet heter nu Kollektivavtal för tjänstemän inom civilsamhället för att signalera just detta: att Fremia strävar efter att vara en stark kraft för civilsamhällets organisationer. Att det nu är ett samlat avtal istället för två är en följd av att Idea och KFO gått ihop och bildat arbetsgivareföreningen Fremia. Avtalet innehåller även flera nyheter, bland annat tydligare skrivelser kring målstyrd arbetstid, en justerad föräldralönetrappa, ökade avsättningar till delpension samt en prövotid för visstidsanställningar.

Samlad sektor gynnar den svenska modellen

−Att man nu samlar en bransch i ett avtal stärker partsmodellen. Det faktum att Fremia har ett avtal som omfattar betydligt fler gör att man har större påverkan på de villkor som ska gälla i branschen, säger Nicola Lewis, biträdande förhandlingschef på Unionen, som jämte Akademikerförbunden var Fremias fackliga avtalspart i förhandlingarna.

Nicola Lewis, biträdande förhandlingschef på Unionen. Foto: Dan Coleman.

Helena Ölander, HR-direktör för Plan International Sverige och organisationens representant i förhandlingsdelegationen, menar att det synliggör den ideella sektorns roll och hur dess arbetsvillkor skiljer sig från andra sektorer.

−Nu när vi blivit större tror jag inte att man glömmer bort oss lika lätt. Vi har lite mer muskler i och med att vi är flera, säger Helena Ölander.

Fremias största avtal

Sammanlagt berör avtalet runt 1650 medlemmar och 19 000 anställda, vilket gör det till Fremias största avtal. Kollektivvtalet bygger på Ideas tidigare tjänstemannavtal, även om det nya avtalet också innehåller vissa skrivningar från KFO:s kollektivavtal för ideella organisationer. Förändringarna kommer därför bli större för medlemmar från tidigare KFO.

När beslutet fattades att KFO och Idea skulle gå samman påbörjades det intensiva arbetet med att se över vad i de två avtalen som var överlappande och vad det fanns för krav och önskemål från respektive organisations medlemmar.

−Vår vision när vi återupptog förhandlingarna under hösten var att det bara skulle finnas ett avtal efter årsskiftet, säger Veronica Johansson.

Tre primära mål

Fremia var måna om att behålla flera skrivelser från Ideas tidigare avtal. Ett mål var att behålla anställningsformen fri visstidsanställning, vilket är en motsvarighet till LAS allmän visstid. Ett annat var att behålla konverteringstiden på 36 månader, det vill säga att den anställde ska ha varit anställd i 36 månader under en femårsperiod innan en fri visstidsanställning och eller ett vikariat övergår i fast anställning. En stor anledning till att man eftersträvade att behålla konverteringstiden är att många organisationer blir beviljade projektpengar för tre år i taget. Ett tredje mål var att behålla målstyrd arbetstid. Veronica Johansson är nöjd och säger att de lyckats uppnå dessa tre mål.

−Vi var väldigt måna om att avtalet skulle bli så bra som det bara kunde för våra medlemmar. Det tycker vi att vi har lyckats med, säger hon.

Andreas Wallén, förhandlare och avtalsansvarig på Unionen tycker att avtalet innebär förbättringar totalt sett, med bland annat tydligare skrivelser på flera punkter som underlättar både för arbetsgivare och anställda.

−En del är att löneavtalet kommer från Idea. De som kommer från KFO-avtal får därmed en tydligare process. Vi har också fått ett tillägg för de som kommer tillbaka från föräldraledighet att man ska beakta dem i fråga vad som behövs i kompetensutveckling, vilket är en jämställdhetsfråga, säger han.

Detta eftersom anställda som kommer tillbaka från en lång föräldraledighet ofta halkar efter i löneutvecklingen.

Bidrar till attraktivitet på arbetsmarknaden

Helena Ölander på Plan International Sverige ser också många förbättringar med det nya avtalet.

−Det är verkligen vår vardag som avtalet handlar om. För varje avtalsförhandling kommer vi närmare och närmare ett modernt avtal där vi tillgodoser både arbetsgivarens och arbetstagarens behov, säger hon.

Helena Ölander, HR-direktör på Plan International Sverige. Foto: Michael Törnblom.

Förutom den mer självklara, arbetsrättsliga betydelsen av ett kollektivavtal, bidrar det till arbetsgivares attraktivitet på arbetsmarknaden. Kanske extra viktigt för ideella organisationer som ofta lever på donationer eller avtal med olika givare och därmed inte kan konkurrera med höga löner.

−Kollektivavtalet är ett av våra viktigaste verktyg för att vara en attraktiv bransch, då vi aldrig kommer kunna konkurrera med löner, säger Helena Ölander.

Prövotid kan göra att fler arbetsgivare vågar anställa

I det nya avtalet finns en möjlighet att avtala om en prövotid på sex månader för fri visstidsanställning och vikariat längre än ett år.

−Det kan göra att man blir modigare som arbetsgivare att våga anställa trots att det är ett korttidskontrakt. Många organisationer har ju finansiering med väldigt kort perspektiv, det kanske bara är ett år i taget eller ens det som man vet hur mycket pengar man har. Då kan det kännas tryggt att ha den här utvägen, säger Helena Ölander.

Modernare regler kring föräldralön

En annan nyhet i avtalet är en justering av föräldralönetrappan. Tidigare hade man efter ett år rätt till 60 dagars föräldralön, sedan ökades antal dagar beroende på antalet anställningsår. Trappan hade fyra trappsteg och efter fem år var den anställde berättigad 180 dagar med föräldralön.

− Många av våra medlemmar på det här avtalsområdet jobbar med jämställdhetsfrågor. För dem kändes det märkligt att ha en så sträng föräldralönetrappa, säger Veronica Johansson.

Hon förklarar att de lyft in den föräldralönetrappa som fanns i KFO:s avtal som var på tre trappsteg och förkortat tiden för intjänande av föräldralön. På organisationen Plan International Sverige, där medelåldern bland medarbetarna är 38 år, och många befinner sig i barnafödande ålder, var detta välkommet.

−Här har vi kommit ikapp andra delar av arbetsmarknaden. Även om många företag i näringslivet och många statliga organisationer har ännu mer generös föräldralön så är det här ett försök att bli mer attraktiv som arbetsgivare, säger Helena Ölander.

Tydligare texter om målstyrd arbetstid

Målstyrd arbetstid innebär att den anställde i dialog med arbetsgivaren har frihet att förlägga arbetstiden utan schemaläggning och utan att ha rätt till övertidsersättning. Modellen används främst där anställda har ett arbete där det är svårt att uppskatta tidsåtgången. Enligt Veronica Johansson är modellen omtyckt både bland arbetsgivare och arbetstagare, då det har särskilt fokus på verksamhetens behov, men ändå ser till den anställdes möjlighet att förena arbete med familjeliv och fritid, en viktig anledning till att Fremia var måna om att behålla den.

Nicola Lewis berättar att många, både arbetsgivare och tjänstemän, felaktigt uppfattat det som att målstyrd arbetstid innebär att arbetstagaren ska arbeta mer än heltid. Men en arbetsgivare ska inte lägga på mer arbetsuppgifter bara för att en anställd har målstyrd arbetstid.

−Övertid är definierad som plötsligt påkommen, när det inte går att lösa på annat vis. Ofta förstår inte tjänstemannen eller den lokala arbetsgivaren det och då uppstår tvister och tråkigheter, säger Nicola Lewis.

Andreas Wallén, central ombudsman och avtalsansvarig på Unionen. Foto: Dan Coleman.

Andreas Wallén och Nicola Lewis tycker det är bra att avtalstexten nu har blivit tydligare så att inte den som har målstyrd arbetstid riskerar att arbeta mer än någon som har reglerad arbetstid. Detta underlättar för både arbetsgivare och arbetstagare, menar de.

−Det är så många som brinner för det som föreningarna står för, då blir det lätt att man jobbar väldigt mycket. Vi ser det som positivt att vi är överens men också att vi kunnat uttrycka det i avtalstext, säger Andreas Wallén.

Högt i tak

Att gå in i avtalsförhandling i mars 2020, mitt under rådande pandemi var naturligtvis inte lätt. Det blir ett annat sätt att samtala när man har en skärm i vägen, berättar Veronica. Men alla jobbade hårt för att göra sitt bästa av situationen.

−Jag tycker att vi haft ett väldigt gott förhandlingsklimat, det har varit högt i tak och en respektfull ton. Vi fick till en god dialog och fann en gemensam plattform. Våra fackliga avtalsparter har visat en vilja att skapa sig en djupare förståelse för våra medlemmar och deras behov vilket vi naturligtvis välkomnar, säger Veronica Johansson.

Nicola Lewis och Andreas Wallén tycker också att förhandlingarna gynnar det fortsatta samarbetet med Fremia.

−Vi levde under ganska stark tidspress, vilket krävde av oss allihop att vi var ovanligt konstruktiva. Det har varit en total brist på positionering, istället har det varit fokus på hur vi kan göra det här tillsammans, menar Nicola Lewis.

Kollektivavtal ger stabilitet på arbetsmarknaden

Något vi behöver fundera vidare över är vad millennials har för krav på sin anställning, menar Helena Ölander. Samt hur framtiden kommer att se ut efter pandemin när många har vant sig vid att sitta hemma och arbeta vid köksbordet:

−Jag tror inte att vi kommer gå tillbaka till att vara alla dagar på kontoret. Vi kommer behöva ha en flexibilitet vilket kan återspeglas i ett avtal. Det är viktigt att hela tiden ligga rätt i tiden.

Att arbetsmarknaden är i snabb förändring har blivit ännu mer märkbart under pandemin.

− Att vi fortsätter sluta kollektivavtal som är formade efter samhällets och medlemmarnas behov samtidigt som vi upprätthåller goda relationer med våra avtalsparter bidrar till en mer trygg och stabil arbetsmarknad, säger Veronica Johansson.

Läs mer om detaljerna i avtalet

Text: Elin Sahlin