Assistanskris på flera fronter

Enkätundersökning bland medlemmar stärker krisbilden

Att rätten till personlig assistans har urholkats är väl känt. Men även för den som beviljas assistans är rättigheten i fara. Ersättningen är nu så låg att ett assistansbeslut riskerar att bli en pappersprodukt – det är inte säkert att den räcker för att faktiskt också anordna assistans i verkligheten. En ny enkätundersökning av Branschorganisationen KFO Personlig Assistans visar på ett akut läge.

Expressen DEBATT: Rätten till personlig assistans fyller 25 år i år. Det är en fantastisk serviceform som har gjort en avgörande skillnad i många tusentals människors liv. Men det är också en skadskjuten och misshandlad reform i akut behov av upprustning.

Minskat med mer än 10 procent

De senaste åren har rätten till personlig assistans varit hårt ansatt. Media har fyllts av berättelserna om hur barn och vuxna med stora behov genom nya beslut från Försäkringskassan har blivit fråntagna sin personliga assistans. På bara tre år har antalet personer som har rätt till assistans minskat med mer än tio procent. Det är en katastrofal utveckling som snarast måste få en politisk lösning.

Frågan om ersättningsnivån

Men i skuggan av frågan om vem ska ha rätt till personlig assistans finns en annan fråga som i högsta grad påverkar möjligheten för personer med omfattande funktionsnedsättningar att få sina behov tillgodosedda. Det handlar om urholkningen av den ersättning som ges till den assistansberättigade för att själv kunna anställa personliga assistenter eller köpa tjänsten av en assistansanordnare. Vi menar att denna fråga är lika akut att lösa.

Varje beviljad assistanstimme ersätts med ett kontantbelopp som bestäms av regeringen, för närvarande 299:80 kronor. Denna ersättning ska räcka till assistentens lön, sociala avgifter, försäkringar, pension, kostnader för rekrytering, introduktion, utbildning, arbetsmiljöarbete, administration och omkostnader etc.

Inte nog med att ersättningen på knappt 300 kronor per timme är låg i förhållande till andra jämförbara tjänster. Den har dessutom varje år sedan 2014 genom en alltför låg uppräkning utarmats i relation till ökade kostnader för löner och annat.

Undersökning visar på kritiska nivåer

Idag presenterar Branschorganisationen KFO Personlig Assistans en ny enkätundersökning som visar att assistansanordnarnas marginaler nu är nere på kritiska nivåer för att överhuvudtaget kunna bedriva verksamhet.

70 procent av assistansanordnarna uppger att verksamheten är satt under ekonomisk press och 75 procent har redan tvingats göra neddragningar på grund av den tuffa ekonomiska situationen. Det handlar om färre tjänstemän (hos 14 procent av assistansanordnarna), men framför allt minskade resurser till utbildning (49 procent) eller att man anställer personliga assistenter till lägre ingångslöner (43 procent).

Kvalitet och rekrytering påverkas

Konsekvensen blir förstås lägre kvalitet på assistansen och stora rekryteringssvårigheter. För assistansanvändare med kvalificerade behov är läget mycket kritiskt – inga anordnare kan längre verkställa deras rättighet.

Även Sveriges kommuner vittnar om att ersättningen inte räcker till. När kommunerna utför personlig assistans ligger kostnaderna minst 10–12 procent över den statliga ersättningsnivån enligt uppgift från SKL.

15 procent riskerar att försvinna inom ett år

I KFO samlas assistansanordnare som har kvalitet och inte vinst som högsta mål. Det är alltså inte rätten att göra stora vinster vi slåss för. Men det är inte möjligt att bedriva personlig assistans med kvalitet utan rimliga ekonomiska förutsättningar. I KFO:s medlemsundersökning uppger så många som 15 procent av anordnarna att man ser en påtaglig risk att behöva avveckla verksamheten redan under det närmaste året.

Regeringen måste förstå att situationen ohållbar och att en förändring brådskar. Vi behöver ett tydligt besked om att det är slut med smygavvecklingen av personlig assistans.

Ersättning måste räknas upp i nivå med kollektivavtal

Assistansersättningen måste räknas upp minst i nivå med kollektivavtalade löneökningar och andra kostnadsökningar med start i årets höstbudget. Annars ser vi en överhängande risk att många seriösa anordnare tvingas ge upp med följden att assistansberättigade berövas möjligheten att välja personlig assistans med såväl hög kvalitet som goda villkor för de anställda. Vi tror inte att det är regeringens vilja.


Så svarade medlemmarna

Upplever ni att verksamheten är satt under ekonomisk press?

Ja 70 % 91 st
Nej 30 % 39 st

Har ni behövt göra anpassningar till den rådande ekonomiska situationen?

Ja 75 % 96 st
Nej 25 % 32 st

Om ja, vilken typ av anpassning?

(Flera val möjliga.)

Uppsägning av tjänstemän 14 % 13 st
Dragit ned på utbildning 49 % 47 st
Dragit ned på arbetsledning 20 % 19 st
Anställt assistenter med lägre ingångslön 43 % 41 st
Annat 46 % 44 st

Ser ni en påtaglig risk för att ni behöver avveckla under det närmaste året?

Ja 15 % 18 st
Nej 85 % 105 st

Hur länge bedömer ni att er verksamhet skulle kunna fortsätta, givet att schablonen räknas upp med ca 1,5 procent när löneökningarna följer kollektivavtal? (Cirka 2,2 procent)

Vi klarar det inte 12 % 15 st
1–2 år 33 % 42 st
2–4 år 32 % 41 st
5– år 23 % 29 st

Enkätundersökningen är genomförd under maj–juni 2019. Enkäten skickades till Arbetsgivarföreningen KFO:s medlemmar inom avtalsområdet personlig assistans med undantag för de medlemmar som är egna arbetsgivare.