Civilsamhället — vad är det?

Om den tredje sektorn mellan stat och privat

Civilsamhället definieras enligt Sveriges riksdag som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Men sektorn består i praktiken av många aktörer med sina egna definitioner.

Innehåll
Roll för demokratin
Arbetsgivare i civilsamhället
Föreningar, organisationer, samfund och stiftelser
Den tredje sektorn
Socialt företagande
Både ideellt och avlönat arbete
Halva Sverige lägger 18 timmar i månaden
Hur mycket är civilsamhället värt?
Fakta om det svenska civila samhället

Den definitionen slog Sveriges riksdag fast i den så kallade civilsamhälles­propositionen (prop 2009/10:55) år 2009. Det har kommit att bli en både vedertagen och gångbar beskrivning av det svenska civila samhället.

Vilken roll spelar civilsamhället i utvecklingen av AI? Medverkande: Antje Jackelén, Ardalan Shekarabi, Darja Isaksson, Karin Svedberg, Alexander Crawford.

Men vad är det civila samhället? Och vad har civilsamhället egentligen för betydelse för oss svenskar?

Roll för demokratin

En hel del, ska det visa sig. Låt oss börja med det viktigaste. Det civila samhället är av central betydelse för demokratin. Vidare så har den svenska demokratin fötts ur människors ideella engagemang.

Civilsamhällets organisationer

Begreppet civilsamhälle är intimt förknippat med demokratiska principer.

Det är nästan omöjligt att föreställa sig den svenska demokratin, med grundstenar som allmän och lika rösträtt och offentlighetsprincip, utan den kamp som människor har fört utifrån sitt ideella engagemang. Den svenska demokratins historia är till stor del också det civila samhällets historia.

Vad försiggår då på denna viktiga arena, hur går det till när all denna magic happens? Inom arenan skild från staten, marknaden och hushållen, verkar organisationer, sammanslutningar och andra aktörer.

Läs: Nysta är ett nytt samhällskontrakt för en ny tid

Arbetsgivare i civilsamhället

Det civila samhällets aktörer agerar utifrån ett huvudsakligen ideellt syfte. Det innebär att de inte delar ut vinst till medlemmar, ägare eller annan person, utan återinvesterar eventuell vinst i verksamheten. Sammanslutningarnas och aktörernas huvudsakliga syfte är i stället allmännytta eller medlemsnytta – ofta både och. Syftet kan därmed beskrivas som huvudsakligen ideellt.

Seminarium i samband med publicering av forskningsrapporten Anställd i det svenska civilsamhället. (2018)

Att en organisation har ett ideellt syfte utesluter naturligtvis inte att den har avlönad personal. Tvärtom inrymmer civilsamhället en stor del av Sveriges arbetsgivare.

Föreningar, organisationer, samfund och stiftelser

Inom det civila samhället finns alla typer av ideella föreningar, som utgör den vanliga formen för de svenska folkrörelserna och intresseorganisationerna, liksom för många religiösa sammanslutningar.

Civila samhällets bidrag till BNP är 3,2 %

Bidraget till BNP är 3,2 procent.

Antal organisationer i civilsamhället är 263 343

Antal organisationer i sektorn.

Den ideellt engagerade lägger ner 18 timmar i månaden

Timmar den ideellt engagerade lägger per månad.

De registrerade trossamfunden räknas också som en del av det civila samhället. Vidare räknas samfällighetsföreningarna dit, liksom sådana stiftelser som inte är statliga och som inte kontrolleras av ett företag eller har som ändamål att främja en enskild familj eller släkt. Vidare omfattas den så kallade nykooperationen.

Den tredje sektorn

Vi kan också beskriva samhället som uppdelat i tre huvudsakliga sektorer.

  1. Stat, landsting, kommun och myndigheter hör enligt den beskrivningen till den första sektorn.
  2. Allt som har med privat företagande vars syfte är att ge avkastning på insatt kapital räknas till den andra sektorn.
  3. Till den tredje sektorn hör de verksamheter som har med kooperation, idéburna organisationer av olika slag, den sociala ekonomin, ekonomiska föreningar, stiftelser och civilsamhälle att göra.

Det svenska civilsamhället – en introduktion

Det svenska civilsamhället – en introduktion (den orangea boken) är flitigt använd på universitet och högskolor. Boken är framtagen av Ideell Arena i samarbete med Forum. Författare är Johan von Essen, Susanne Wallman Lundåsen, Lars Svedberg och Lars Trägårdh.

Tredje sektorn har en mångfald av ägarformer som inte är statliga eller kommunala och heller inte primärt vinstutdelande. Och enligt oss bör den här sektorn växa för att vi ska kunna ta hand om många av de utmaningar som samhället i framtiden ställs inför.

Personalägande är en av dessa ägarformer. Om det har vi producerat boken och forskningsrapporten Ett Sverige där anställda äger i samarbete med tankesmedjan Global utmaning.

Socialt företagande

Civilsamhällets företagande kallas ofta för socialt företagande. Civilsamhällets organisationer utgör, med statsvetaren Erik Amnås ord, ett mångtydigt mellanrum där individen gestaltar sina uttrycksbehov på många olika sätt.

Människors aktiviteter i civilsamhällets 263 343 organisationer (varav 100 279 är ekonomiskt aktiva) har positiva effekter på såväl folkhälsan och välfärden som för demokratin. Värt att värna, tycker vi.

Både ideellt och avlönat arbete

Halva Sverige lägger 18 timmar i månaden

Ett kännetecknande drag för civilsamhället är att både ideellt och avlönat arbete utförs. Det frivilliga eller ideella arbetet, volontärinsatsen, är en bärande del av hela vårt Sverige, och berör på många sätt stora delar av befolkningen.

Människor gör ideella insatser för att bidra till andras välbefinnande. Och för att det är roligt förstås. Idrotten och idrottsföreningarna hör ju hit. Ungefär halva befolkningen har arbetat ideellt åtminstone någon gång under de senaste 12 månaderna, vilket är en stor andel om man ser till ett internationellt perspektiv. Andelen har legat relativt stabil sedan 1992. I genomsnitt lägger svenskarna i snitt 18 timmar i månaden på ideellt arbete, vilket är en ökning sedan 2014, enligt en rapport från Ersta Sköndal Bräcke Högskola (2020). 

Minst skänker mest

Ett närliggande fenomen som kännetecknar civilsamhället är gåvor och donationer. Rapporten från Ersta Sköndal Bräcke Högskola visar att fler kvinnor än män skänker pengar, även om män i snitt ger större summor. Däremot ger de som tjänar minst proportionellt sett mer än de som tjänar mest. Detta låter högst irrationellt, men vi människor är ju heller inte särskilt rationella.

Hur mycket är civilsamhället värt?

Civila samhällets bidrag till bruttonationalprodukten (BNP) var 3,2 procent, enligt Statistiska centralbyråns senaste mätning. Siffran publicerades i december 2020 och avser 2018 års produktion. Här ser du statistiken jämfört med året innan. Den totala ekonomin växte och det gjorde även civila sektorn i absoluta tal.

 20172018
Totala ekonomin (mdkr)Därav civila samhället (mdkr)AndelTotala ekonomin (mdkr)Därav civila samhället (mdkr)Andel
Produktion
8 367 251 3% 8 896,9 266,7 3%
Därav betalning från offentlig sektor   37,3     39,7  
BNP/Förädlingsvärde till baspris 4 100,6 146,4 3,6% 4 278,9 154,6 3,6%
BNP till marknadspris/förädlingsvärde till baspris 4 625,1 146,4 3,2% 4 828,3 154,6 3,2%
Ersättning till anställda 2 185,9 74,5 3,4% 2 309,1 78,7 3,4%
Driftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst, brutto 1 485,9 57,4 3,9% 1 525 61,3 4%
Kapitalinkomst, netto 76,7 6,5   75,7 7,1  
Löpande transfereringar, netto ‑67,2 16,8   ‑76,2 20,4  
Disponibel inkomst, netto 3 861,9 47,9 1,2% 4 014,3 54 1,3%
Konsumtionsutgift 3 318,1 55,5 1,7% 3 464,6 57,9 1,7%
Fast bruttoinvestering 1 162,6 84,4 7,3% 1 215,8 85 7%
Finansiellt sparande 127,9 ‑89,5   120,1 ‑85,8  

Förädlingsvärde, inkomster, utgifter och sparande, löpande priser, samt som andelar av den totala ekonomin, 2017 och 2018, mdkr. Källa: Nationalräkenskaperna och civila samhället. (SCB)

Fakta om det svenska civila samhället

  • 2 336 organisationer utför kommun- och landstingsköpta tjänster inom förskola och skola, vård och omsorg. (20 procent av de privata aktörerna totalt.)
  • 191 891 personer är förvärvsarbetande inom civilsamhället. (3,9 procent av totalt antal förvärvsarbetande i Sverige.)
  • Närmare 60 procent av de förvärvsarbetande i civilsamhället är kvinnor. (Jämfört med 48 procents andel av allt förvärvärvsarbetande totalt.)
  • 71 462 (37,2 procent) av det civila samhällets förvärvsarbetande personer jobbar inom ideella föreningar.
  • 51 procent av den svenska befolkningen är engagerade i någon form av ideellt arbete och cirka 18 timmars tid per månad på sitt ideella engagemang.

Källa: SCB 2020