Under 2025 omförhandlades Fremias kollektivavtal senast, med olika branscher vid olika tidpunkter under året. 2027 är det dags igen. Här kan du lära dig mer om hur en avtalsrörelse går till.
Så funkar det
Ett kollektivavtal gäller alltid för en avgränsad period, ibland under ett år, ibland omfattar avtalet flera år. När avtalet är på väg att löpa ut ska det förhandlas om. Under en avtalsrörelse pågår flera parallella förhandlingar mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund om nya kollektivavtal.
Den svenska modellen och avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen är både anrik och unik för Sverige. Den är en del av den svenska modellen, som växte fram ut Saltsjöbadsavtalet som tecknades 1938. Grunden i den svenska modellen är att arbetsgivare och arbetstagare förhandlar och kommer överens om villkoren på arbetsmarknaden, i stället för att lagstifta om dem som man gör i många andra länder.
Men åter till Saltsjöbadsavtalet. Efter en lång och konfliktfylld period på arbetsmarknaden i 1900-talets början kom arbetsgivarna, SAF och fackförbunden, LO, överens om ett huvudavtal i Saltsjöbaden 1938.
I huvudavtalet fastställdes spelreglerna på den svenska arbetsmarknaden, bland annat om hur förhandlingar ska gå till och lösas ut vid oenighet, när fredsplikt gäller och vilka stridsåtgärder som tillåts. Lagen om anställningsskydd, LAS, och medbestämmandelagen, MBL, som infördes under 70-80-talen ersatte delar av huvudavtalet, men många principer från 1938 gäller än idag.
Kollektivavtalet är en stark idé, som årtionde efter årtionde ger svensk arbetsmarknad tydlighet, trygghet, ordning och arbetsro.
Min syn är att parterna går in i avtalsrörelsen med ett gemensamt mål: att värna den svenska modellen, säkerställa schyssta villkor för anställda och bibehålla arbetsfred på arbetsmarknaden.
En inriktning för varje avtalsrörelse
Fremias styrelse slår fast inriktningen inför varje avtalsrörelse. 2025 fokuserade den på att parterna måste ta hänsyn till och anpassa kollektivavtalen efter de försämrade ekonomiska förutsättningarna för Fremias ideella, idéburna och kooperativa medlemmar, som minskade offentliga anslag och uteblivna uppräkningar lett fram till.
Industriavtalet, som tecknas mellan fack och arbetsgivare inom industrisektorn, brukar gå först ut i förhandlingarna under en avtalsrörelse. Det är inom dessa förhandlingar som det så kallade ”märket” sätts. Märket anger utrymmet för löneökningar i Sverige, utan att den internationella konkurrenskraften äventyras.
När industrins parter har satt märket följer andra kollektivavtal, även Fremias, efter och förhandlar villkor och löner utifrån märkets nivå. Industrin går först eftersom den agerar på en konkurrensutsatt marknad. Märket innefattar de totala kostnadsökningarna, så väl lön som andra kostnader, räknat i procent över en viss tidsperiod.
Märket och sifferlösa avtal
Vissa avtal är sifferlösa. Det innebär att det varken finns en centralt angiven procentsats eller ett krontal för medarbetarens löneökning. I stället sätts lönerna på arbetsplatsen i ett lönesamtal mellan chef och medarbetare. Det är vanligt att tjänstemän har denna typ av lönemodell.
Med sifferlösa avtal styrs lönesättningen av verksamhetens och medarbetarens utveckling och behov. Fremias hållning för sifferlösa löneavtal är att de utgår från märket. Det finns inget garanterat utrymme för löneökning, men en garanterad process för transparent lönesättning.
Fremias avtalsrörelse
Avtalsrörelsen steg för steg
Beslut om övergripande inriktning Fremias styrelse fattar beslut om en övergripande inriktning för avtalsrörelsen. Inriktningen anpassas sedan till respektive avtalsområde med hjälp av branschvisa förhandlingsdelegationer.
Yrkanden växlas Fremias förhandlare och fackförbundens ombudsmän växlar sina yrkanden för avtalsområdet och en analysfas tar vid.
Förhandlingarna påbörjas Förhandlingarna påbörjas mellan Fremia och fackförbunden på central nivå. Denna fas brukar vanligtvis ta mest tid och sker under en längre period med olika förhandlingstillfällen.
Medling eller annan tvistelösning Eventuell medlare, eller annan kollektivavtalad tvistelösning, kliver in om parterna inte kan komma överens. Parternas positioner värderas och ett bud utarbetas för att få parterna att närma sig varandra.
Eventuell konflikt Om medlingen inte når en lösning kan någon av parterna varsla om konflikt. Vanligtvis innebär konfliktågärder blockad eller arbetsnedläggelse inom hela eller delar av en verksamhet. Som arbetsgivare kan du bli primärt berörd av en konflikt genom att din verksamhet direkt omfattas av den. Du kan även påverkas sekundärt, om verksamheter du samarbetar med tas ut i konflikt.
Ett nytt avtal tecknas Efter slutförhandling tecknas ett nytt kollektivavtal mellan Fremia och fackförbundet. Fremia tar därefter fram kommentarer och stödmaterial till det nya avtalet, till hjälp för dig som arbetsgivare.
Vår tidslinje
Fremias avtalsrörelse pågår under ett helt år, med branschvisa förhandlingar vid olika tidpunkter. Oavsett av när i tiden ett avtal förhandlas, följer arbetet samma struktur.
Hållpunkter
December
Förhandlingsdelegationerna utses.
Analysarbete.
Januari-mars
Förberedelser.
Analysarbete: branschläget och lönestatistik.
Fremias styrelse beslutar om avtalsinriktning.
Branschvisa avtalskrav arbetas fram inom förhandlingsdelegationerna.
Avtalsupptakt och avtalskonferenser.
April-maj
Förhandling inom kooperativ handel och ideell sektor.
Augusti-oktober
Förhandling inom välfärdsområdet.
Förhandling Samhall.
November-december
Slutrapport till Fremias styrelse.
Så jobbar våra förhandlare
Fremias förhandlare företräder arbetsgivarna vid förhandlingsbordet. Som stöd i arbetet har förhandlaren en förhandlingsdelegation, som består av representanter från arbetsgivare inom avtalsområdet. Förhandlingsdelegationen bidrar i framtagandet av yrkanden och säkerställer att de är anpassade till det aktuella avtalsområdet.
Under alla avtalsrörelsens faser har förhandlingsdelegationen en viktig roll att mejsla ut Fremias hållning, analysera motbud och värdera lösningsförslag från motpart eller medlare. När processen närmar sig ett nytt avtal har delegationen och den ansvariga förhandlaren nära kontakt.
Förhandlingsdelegationerna och deras uppdrag
Under en avtalsrörelse spelar förhandlingsdelegationerna en central roll. Genom dem kan arbetsgivarna utöva sitt inflytande över avtalsutvecklingen och de branschspecifika villkoren.
Förhandlingsdelegationerna sätts samman av representanter för arbetsgivarna inom Fremias olika avtalsområden. De jobbar till vardags i sina respektive verksamheter och har förankring inom den bransch som omfattas av kollektivavtalet. Arbetet sker under avtalsrörelsens alla faser, i nära dialog med den avtalsansvariga förhandlaren.
Det huvudsakliga uppdraget är att arbeta fram branschvisa avtalsyrkanden och värdera motpartens eller medlarens bud i förhandlingarna. På så vis stöttar de branschvisa delegationerna Fremias förhandlare i arbetet mot nya kollektivavtal.
Förhandlingsdelegationer i avtalsrörelsen 2025
Arbetsintegrerade sociala företag
Butik och stormarknad
Cirkelledaravtalet
Distribution och logistik
Folkrörelser
Handelns tjänstemän
Hälsa, vård och omsorg
Personlig assistans
Petroleum/Bilvårdsanläggningar
Skolor, förskolor och fritidshem
Tjänstemän inom civilsamhället
Tjänstemän inom näringslivet
Många nya begrepp?
Ja, vi håller med. Det finns en hel del begrepp som rör avtalsrörelsen, kollektivavtal och förhandlingar. Här förklarar vi de vanligaste, i Avtalsrörelsens ABC.
Fremias förhandlingschefer
Fremias förhandlingschefer Jasmina Helander och Love Lind leder arbetet under avtalsrörelsen. Kontakta dem vid frågor.