Industrins parter sätter märket
Industriavtalet, som tecknas mellan fack och arbetsgivare inom industrisektorn, brukar gå först ut i förhandlingarna under en avtalsrörelse. Det är inom dessa förhandlingar som det så kallade ”märket” sätts. Märket anger utrymmet för löneökningar i Sverige, utan att den internationella konkurrenskraften äventyras.
När industrins parter har satt märket följer andra kollektivavtal, även Fremias, efter och förhandlar villkor och löner utifrån märkets nivå. Industrin går först eftersom den agerar på en konkurrensutsatt marknad. Märket innefattar de totala kostnadsökningarna, så väl lön som andra kostnader, räknat i procent över en viss tidsperiod.
Märket och sifferlösa avtal
Vissa avtal är sifferlösa. Det innebär att det varken finns en centralt angiven procentsats eller ett krontal för medarbetarens löneökning. I stället sätts lönerna på arbetsplatsen i ett lönesamtal mellan chef och medarbetare. Det är vanligt att tjänstemän har denna typ av lönemodell.
Med sifferlösa avtal styrs lönesättningen av verksamhetens och medarbetarens utveckling och behov. Fremias hållning för sifferlösa löneavtal är att de utgår från märket. Det finns inget garanterat utrymme för löneökning, men en garanterad process för transparent lönesättning.
Fremias avtalsrörelse
Avtalsrörelsen steg för steg
- Beslut om övergripande inriktning
Fremias styrelse fattar beslut om en övergripande inriktning för avtalsrörelsen. Inriktningen anpassas sedan till respektive avtalsområde med hjälp av branschvisa förhandlingsdelegationer.
- Yrkanden växlas
Fremias förhandlare och fackförbundens ombudsmän växlar sina yrkanden för avtalsområdet och en analysfas tar vid.
- Förhandlingarna påbörjas
Förhandlingarna påbörjas mellan Fremia och fackförbunden på central nivå. Denna fas brukar vanligtvis ta mest tid och sker under en längre period med olika förhandlingstillfällen.
- Medling eller annan tvistelösning
Eventuell medlare, eller annan kollektivavtalad tvistelösning, kliver in om parterna inte kan komma överens. Parternas positioner värderas och ett bud utarbetas för att få parterna att närma sig varandra.
- Eventuell konflikt
Om medlingen inte når en lösning kan någon av parterna varsla om konflikt. Vanligtvis innebär konfliktågärder blockad eller arbetsnedläggelse inom hela eller delar av en verksamhet. Som arbetsgivare kan du bli primärt berörd av en konflikt genom att din verksamhet direkt omfattas av den. Du kan även påverkas sekundärt, om verksamheter du samarbetar med tas ut i konflikt.
- Ett nytt avtal tecknas
Efter slutförhandling tecknas ett nytt kollektivavtal mellan Fremia och fackförbundet. Fremia tar därefter fram kommentarer och stödmaterial till det nya avtalet, till hjälp för dig som arbetsgivare.
Vår tidslinje
Fremias avtalsrörelse pågår under hela året, med branschvisa förhandlingar vid olika tidpunkter. Oavsett av när i tiden ett avtal förhandlas, följer arbetet samma struktur.
Hållpunkter
December
- Förhandlingsdelegationerna utses.
- Analysarbete.
Januari-mars
- Förberedelser.
- Analysarbete: branschläget och lönestatistik.
- Fremias styrelse beslutar om avtalsinriktning.
- Branschvisa avtalskrav arbetas fram inom förhandlingsdelegationerna.
- Avtalsupptakt och avtalskonferenser.
April-maj
- Förhandling inom kooperativ handel och ideell sektor.
Augusti-oktober
- Förhandling inom välfärdsområdet.
- Förhandling Samhall.
November-december
- Slutrapport till Fremias styrelse.
Så jobbar våra förhandlare
Fremias förhandlare företräder arbetsgivarna vid förhandlingsbordet. Som stöd i arbetet har förhandlaren en förhandlingsdelegation, som består av representanter från arbetsgivare inom avtalsområdet. Förhandlingsdelegationen bidrar i framtagandet av yrkanden och säkerställer att de är anpassade till det aktuella avtalsområdet.
Under alla avtalsrörelsens faser har förhandlingsdelegationen en viktig roll att mejsla ut Fremias hållning, analysera motbud och värdera lösningsförslag från motpart eller medlare. När processen närmar sig ett nytt avtal har delegationen och den ansvariga förhandlaren nära kontakt.
Förhandlingsdelegationerna och deras uppdrag
Under en avtalsrörelse spelar förhandlingsdelegationerna en central roll. Genom dem kan arbetsgivarna utöva sitt inflytande över avtalsutvecklingen och de branschspecifika villkoren.
Förhandlingsdelegationerna sätts samman av representanter för arbetsgivarna inom Fremias olika avtalsområden. De jobbar till vardags i sina respektive verksamheter och har förankring inom den bransch som omfattas av kollektivavtalet. Arbetet sker under avtalsrörelsens alla faser, i nära dialog med den avtalsansvariga förhandlaren.
Det huvudsakliga uppdraget är att arbeta fram branschvisa avtalsyrkanden och värdera motpartens eller medlarens bud i förhandlingarna. På så vis stöttar de branschvisa delegationerna Fremias förhandlare i arbetet mot nya kollektivavtal.
Förhandlingsdelegationer 2025
- Arbetsintegrerade sociala företag, ansvarig förhandlare: Hans-Erik Stierna.
- Butik och stormarknad, ansvarig förhandlare: Terese Helin.
- Cirkelledaravtalet, ansvarig förhandlare: Karin Malmström.
- Distribution och logistik, ansvarig förhandlare: Terese Helin.
- Folkrörelser, ansvarig förhandlare: Carina Ekblad.
- Handelns tjänstemän, ansvarig förhandlare: Terese Helin.
- Hälsa, vård och omsorg, ansvarig förhandlare: Per Gradén.
- Personlig assistans, ansvarig förhandlare: Klara Sahleström.
- Petroleum/Bilvårdsanläggningar, ansvarig förhandlare: Jeanette Georgii-Gustafson.
- Skolor, förskolor och fritidshem, ansvarig förhandlare: Gunnar Järsjö
- Tjänstemän inom civilsamhället, ansvarig förhandlare: My Salama Meiton.
- Tjänstemän inom näringslivet, ansvarig förhandlare: Nadia Larsson.
Många nya begrepp?
Ja, vi håller med. Det finns en hel del begrepp som rör avtalsrörelsen, kollektivavtal och förhandlingar. Här förklarar vi de vanligaste, i Avtalsrörelsens ABC.
Fremias förhandlingschefer
Fremias förhandlingschefer Jasmina Helander och Love Lind leder arbetet under avtalsrörelsen. Kontakta dem vid frågor.
Jasmina Helander
Förhandlingschef välfärd
Love Lind
Förhandlingschef näringsliv och civilsamhälle
Frågor och svar om avtalsförhandlingarna
Hur går det i förhandlingarna om mitt avtal?
När förhandlingarna har startat kan du löpande ta del av läget när du loggar in på Mina sidor. Vi informerar dig både via fremia.se och nyhetsbrev. När du är inloggad kan du passa på att säkerställa att vi har rätt kontaktuppgifter till dig, så kommer informationen garanterat rätt.
När är avtalen klara?
Fremias olika avtal förhandlas under hela 2025, i tur och ordning. Logga in på Mina sidor, för att se statusen för dina kollektivavtal.
Vad är nivån på märket?
1 april 2025 sattes det så kallade märket av industrins parter. Avtalsperioden sattes till två år, med ett avtalsvärde på 6,4 procent. Det fördelas med 3,4 procent 2025 och 3 procent 2026.
Märket är inte bara löner, utan ska återspegla det samlade värdet i kollektivavtalen. Här ingår beräkningar kring exempelvis semester, arbetstid och pension. Fördelningen mellan löneökningar och andra värden skiljer sig mellan olika avtal.
Hur långa blir avtalsperioderna?
1 april 2025 sattes det så kallade märket av industrins parter. Avtalsperioden sattes till två år.
När börjar mitt nya kollektivavtal gälla?
Om det gamla avtalet exempelvis löper ut den 31 mars 2025 börjar det nya avtalet som huvudregel att gälla från den 1 april. Skulle förhandlingarna inte vara klara till den 1 april brukar löneavtalet gälla retroaktivt från det datumet, men parterna kan också avtala om andra lösningar.
Vi håller dig informerad.
Hur gör jag med löneprocessen om avtalen dröjer?
Informera personalen om läget och varför nya löner dröjer. Genomför löneprocessen så långt det är möjligt. Förbered lönesättande chefs underlag för individuella bedömningar och genomgång av lönekriterier. När avtalen är klara kommer direkt information från Fremia och ni kan då genomföra de sista stegen och genomföra lönesamtal.
Kan vi sätta preliminära löneökningar?
Nej, Fremias rekommendation är att avvakta att avtalen blir klara. Eventuella lönerevisioner som sker innan dess är inte med automatik avräkningsbara. Risken är alltså att ni får betala för dubbla lönerevisioner.
Kan jag som medlem i Fremia vara med och påverka förhandlingarna?
Ja, dels genom Fremias styrelse, som är det demokratiskt valda organ som beslutar om Fremias inriktning i avtalsförhandlingarna.
Dels genom våra förhandlingsdelegationer. De består av representanter som är verksamma i våra medlemsorganisationer och är rådgivande under avtalsförhandlingarna.
Frågor och svar om konflikt
Hur hanterar Fremia avtalsrörelsens utmaningar, det blir väl inte konflikt?
Vi är beredda på att hantera även komplicerade avtalsrörelser. Vi har sedan Fremias bildande byggt vidare på goda partsrelationer som varat under en lång tid. Vi har också för tecknat nya huvudavtal och förhandlingsordningar för att fortsatt kunna verka framgångsrikt som Sveriges största oberoende arbetsgivarorganisation.
De utmaningar som en avtalsrörelse alltid innebär är en av våra huvuduppgifter. Våra förhandlare och förhandlingsdelegationer kommer att hålla dig som medlem uppdaterad under resan fram till nya avtal.
Vad händer om förhandlingarna kör fast?
Om Fremia och någon av våra motparter inte kan enas under kollektivavtalsförhandlingarna kommer vi att söka frivillig medlingshjälp för att lösa de avtalsfrågor som ligger på bordet. Under medlingen får vi ta ställning till olika lösningsförslag som medlarna presenterar. Det vanliga är att ett slutbud till sist läggs som därefter leder till avtal.
Vad händer om medlingen ändå misslyckas och avtalet löper ut?
Då kan facket varsla om stridsåtgärder. I varslet pekas de arbetsplatser ut som facket vill rikta stridsåtgärderna mot. Om vi hamnar i ett varsel håller vi dig informerad om vad som gäller.
Stridsåtgärd, vad är det?
Oftast avses strejk, dvs. att arbetstagaren vägrar utföra arbete.
Finns det andra typer av stridsåtgärder?
Ja, det finns olika typer av blockad för att hindra att arbetet utförs, exempelvis nyanställnings- eller övertidsblockad. Arbetsgivarorganisationens försvarsåtgärd kallas lockout, att arbetsplatsen stängs och ingen lön utbetalas.
Vem och vilka omfattas av konflikten?
Den fackliga organisationen kan endast råda över sina egna medlemmar när det gäller stridsåtgärder. Det betyder att oorganiserade arbetstagare och medlemmar i andra fackliga organisationer inte omfattas av varslet.
Arbetstagare som inte berörs av konflikten ska alltså utföra sitt vanliga arbete enligt samma regler som normalt gäller.
Dock gäller enligt praxis att oorganiserade arbetstagare, eller arbetstagare som är medlemmar i andra organisationer än det strejkande facket, har rätt att förhålla sig neutrala. Detta innebär att de kan vägra att utföra sådant arbete som berörs av stridsåtgärderna. Om en arbetstagare väljer att förhålla sig neutral och inte utföra arbete behöver arbetsgivaren givetvis inte betala lön för samma tid.
Löner och villkor under strejk
Under pågående strejk (arbetsnedläggelse) ska ingen lön eller annan löneförmån utbetalas till de arbetstagare som har tagits ut i strejk. Frånvaro för strejk eller lockout är inte heller semesterlönegrundande. Det är dock inte tillåtet att innehålla redan intjänad lön.
Gäller några andra regler under konflikt och tillfälligt avtalslöst tillstånd?
Medbestämmandelagen gäller som huvudregel även under avtalslöst tillstånd. Kalla alltså till förhandling i vanlig ordning när det gäller beslut om verksamheten. Beslut och information som har direkt koppling till åtgärder som rör redan utbruten strejk är dock undantagna.
Även om kollektivavtalet formellt tillfälligt upphört att gälla så menar praxis att kollektivavtalet har så kallad ”efterverkan”. Det innebär att du ska fortsätta att tillämpa kollektivavtalets villkor för de arbetstagare som är i arbete.
Vad är skyddsarbete?
Så kallat skyddsarbete undantas från stridsåtgärder. Med skyddsarbete menas åtgärder för att kunna avsluta arbetet på ett korrekt sätt som skyddar verksamheten. Åtgärder för att skydda liv och hälsa och förhindra olycksfall, haveri eller liknande händelser faller också under reglerna om skyddsarbete.
Dispens från stridsåtgärder
Arbetsgivare som anser att det föreligger särskilda omständigheter som talar för att verksamheten helt eller delvis skall undantas från stridsåtgärder kan ansöka om dispens. En ansökan om dispens riktas till den fackliga organisationen, men sänds in till Fremia.
Ansökan om dispens bör innehålla uppgifter om;
- företagets namn och adressuppgifter,
- den strejkdrabbade arbetsplatsens adress,
- kontaktperson hos arbetsgivaren,
- information om vilket arbete, under vilken tid samt uppgift om vilka arbetstagare som dispensbegäran gäller,
- redogörelse för de omständigheter som dispensbegäran grundar sig på.
