Löneväxling

Löneväxling till pension innebär att medarbetaren avstår en del av sin lön för att i stället få en extra insättning till en pensionsförsäkring. Du som arbetsgivare bestämmer själv om du vill erbjuda detta eller inte.

För en del arbetsgivare kan det vara personalpolitiskt motiverat att erbjuda löneväxling. Om du kommer fram till att det är något för dig, finns det några saker du behöver tänka på.

Innehåll
Vad är vitsen med löneväxling?
Principfrågor att ta ställning till
Löneväxla till tjänstepensionen
Vem bör löneväxla?
Praktiskt om löneväxling
Tilläggsbelopp

Vad är vitsen med löneväxling?

Löneväxling är egentligen ingenting konstigt. I grunden är det ett sparande vilket som helst, som går till så att arbetsgivaren låter bli att betala ut en del av lönen, och i stället sätter in de pengarna i en pensionsförsäkring. Detta kallas att medarbetaren gör ett bruttolöneavstående.

Den tänkta förtjänsten för medarbetaren består främst i att den som har 50 % marginalskatt nu, men tror sig komma att ha lägre marginalskatt som pensionär, till exempel för att man då inte ligger över brytpunkten för statlig skatt, utan bara betalar kommunalskatt. Dessutom är avkastningsskatten lägre för pensionssparande än för annat sparande. Arbetsgivarens lönebikostnad för pensionspremier är något lägre än för lön, vilket också skapar ett visst utrymme att fördela.

Den huvudsakliga vitsen med löneväxling är alltså skatteplaneringen i förhållande till inkomstskatten. Den planeringen bygger alltså på ett antagande om hur skattesystemet kommer att se ut den dag man går i pension.

En bra, allsidig och opartisk genomgång av löneväxlingens fördelar och fällor finns i en rapport publicerad av Alecta.

Principfrågor att ta ställning till

Du som arbetsgivare bör först av allt tänka på några principfrågor:

  • Vill du erbjuda löneväxling eller inte? Det finns ingen skyldighet att erbjuda löneväxling, men man kan göra det om det känns arbetsgivarpolitiskt motiverat, till exempel för att kunna rekrytera eller behålla personal.
  • Ska löneväxlingen ske till tjänstepensionen eller till en separat försäkring?
  • Ska ni teckna någon premiebefrielseförsäkring för löneväxlingen, och vem ska i så fall bekosta premien?

Du bör teckna ner dessa ställningstaganden i en löneväxlingspolicy, så att alla medarbetare känner till villkoren och kan ta ställning för egen del.

Löneväxla till tjänstepensionen

Det är som regel bäst att löneväxla till tjänstepensionsförsäkringen i stället för till en separat försäkring. Detta av två huvudsakliga skäl:

  • Förvaltningsavgifterna i tjänstepensionen är väsentligt mycket lägre än i de separata försäkringarna. Det innebär att det allt annat lika blir mer pension för varje insatt krona.
  • Det blir enklare att administrera för dig arbetsgivare. Du slipper ha kontakt med ännu en administratör vad gäller tjänstepension.

De som säljer löneväxlingslösningar till separat försäkring framhåller ibland som en fördel med löneväxling till separat försäkring att individuell rådgivning ingår. Samtidigt som en sådan rådgivning kan vara en fördel för medarbetaren, bör man vara medveten om att rådgivningen inte är gratis, utan betalas med medarbetarens löneväxlingspengar på ett eller annat sätt.

Alla Fremias tjänstepensionsavtal innehåller bestämmelser som gör det möjligt att löneväxla till tjänstepensionen:

ITP 1

För ITP 1 anmäler du extra premier till Collectum vid löneväxling till tjänstepensionen. Det är möjligt att teckna premiebefrielseförsäkring för löneväxlingspremier.

ITP 2

För ITP 2 anmäler du extra premier till ITPK till Collectum vid löneväxling till tjänstepensionen. Det är möjligt att teckna premiebefrielseförsäkring för löneväxlingspremier.

KTP 2

För KTP 2 anmäler du extra premier till KTPK till Folksam vid löneväxling till tjänstepensionen. Det är inte möjligt att teckna premiebefrielseförsäkring för löneväxlingspremier.

GTP

För GTP anmäler du extra premier till Pensionsvalet vid löneväxling till tjänstepensionen. Det är inte möjligt att teckna premiebefrielseförsäkring för löneväxlingspremier.

Vem bör löneväxla?

Fremia avråder starkt från att erbjuda löneväxling till medarbetare som efter löneväxlingen får en inkomst under 8,07 inkomstbasbelopp per år (motsvarar knappt 46 000 kr/mån 2021). Skälet till det är att intjänandet av allmän pension påverkas negativt vid ett bruttolöneavstående på lönedelar under 8,07 inkomstbasbelopp.

Eftersom inkomstbasbeloppet ändras vid varje årsskifte, är det inte lämpligt att erbjuda löneväxling till dem som hamnar väldigt nära inkomstbasbeloppsgränsen efter löneväxling. Några tusenlappars marginal bör man ha till 8,07 inkomstbasbelopp för att inte plötsligt halka under gränsen samtidigt som man skålar in det nya året på nyårsafton. Då kan champagnen få en besk eftersmak när pensionsdagen kommer.

För medarbetaren är det också viktigt att vara medveten om att den kollektivavtalade försäkringsersättningen vid sjukdom alltid beräknas på den växlade lönen. En löneväxling sänker alltså den ersättning man får vid längre sjukdom.

Praktiskt om löneväxling

Du bör alltid reglera villkoren för löneväxling i ett skriftligt avtal med medarbetaren.

Premiebefrielseförsäkring?

För vissa löneväxlingspremier, till exempel till en del av tjänstepensionerna, finns det möjlighet att teckna en så kallad premiebefrielseförsäkring. Premiebefrielseförsäkring innebär att löneväxlingspremierna betalas av en försäkring om medarbetaren skulle bli sjuk.Kostnaden för en eventuell premiebefrielseförsäkring bör bekostas av medarbetarens löneväxlingspremie.

Ett alternativ till premiebefrielseförsäkring är att man skriver in i överenskommelsen om löneväxling att inget löneavdrag görs de månader det inte finns någon lön att göra avdrag från.

Arbetsgivarens avdragsrätt

För medarbetare som har höga pensionspremier, bör du kontrollera att du får avdragsrätt för även för löneväxlingspremier. Utrymmet för avdragsrätt beräknas individuellt för varje medarbetare, så du kan ha avdragsrätt för en medarbetare men inte för en annan. För medarbetare i normala lönelägen är det här i princip aldrig något problem, men det är bra att kontrollera i det fall man har en medarbetare med höga pensionspremier.

Överenskommelse om löneväxling

Du bör alltid göra en skriftlig överenskommelse med medarbetaren om löneväxlingen. Överenskommelsen bör innehålla åtminstone följande delar: 

  • Mellan vilka parter avtalet tecknas (arbetsgivaren och medarbetaren).
  • Vilket belopp som ska löneväxlas.
  • Betalas något tilläggsbelopp, och hur beräknas i så fall det?
  • Finns premiebefrielseförsäkring och hur betalas i så fall den?
  • Om löneväxlingen sker till tjänstepensionen eller till separat försäkring.
  • Upplysning om att inget löneavdrag görs de månader det inte finns någon lön att göra avdrag från (vid till exempel tjänstledighet, föräldraledighet eller sjukdom).
  • Upplysning om att överenskommelsen upphör automatiskt om arbetsgivaren inte får avdragsrätt för hela premien eller om de skattemässiga förutsättningarna ändras.
  • Uppsägningsklausul: Överenskommelsen bör kunna sägas upp av båda parter med till exempel en månads uppsägningstid.
  • Underskrift av båda parter.

Tilläggsbelopp

För arbetsgivaren är lönebikostnaden lägre för tjänstepensionspremier än för lön. Det beror på att den särskilda löneskatten på pensionspremier är lägre än arbetsgivaravgiften. Det vanliga är att arbetsgivarens besparing i form av skillnaden mellan särskild löneskatt och arbetsgivaravgift betalas in som pensionspremie tillsammans med det löneväxlade beloppet. Det förekommer också att arbetsgivare behåller denna mellanskillnad för att i någon mån betala den administrativa merkostnad som löneväxlingen för med sig.

När det gäller intjänandet av den kollektivavtalade ålderspensionen, påverkas den på olika sätt beroende på vilken pensionsplan den försäkrade omfattas av. I vissa pensionsavtal behövs ytterligare tilläggsbelopp för att inte göra löneväxlingen till en garanterad förlustaffär för medarbetaren:

ITP 1 och GTP

Till ITP 1 och GTP ska du som arbetsgivare alltid rapportera in den kontant utbetalda bruttolönen. Det innebär att en löneväxling sänker tjänstepensionsintjänandet. En medarbetare som löneväxlar 1 000 kr i månaden, går miste om tjänstepensionspremien på 30 % (alltså 300 kr i detta exempel) samt eventuell delpensionspremie.

För medarbetare som omfattas av ITP 1 eller GTP bör du som arbetsgivare alltså dessutom erbjuda ett tilläggsbelopp som beräknas som 30 % + delpensionspremien x löneväxlat belopp.

Fremia avråder från att betala in denna typ av tilläggsbelopp till en separat löneväxlingsförsäkring vid sidan av tjänstepensionen. Då tar man nämligen pengar som annars skulle ha betalats in till tjänstepensionen och betalar i stället in dem till en försäkring som med mycket stor sannolikhet har en betydligt högre förvaltningsavgift. Löneväxling är inte avsedd att vara en metod att plocka ut pengar ur det kollektivavtalade tjänstepensionssystemet för i stället placera dem i andra försäkringar på stan.

ITP 2 och KTP 2

Till ITP 2 och KTP 2 kan du som arbetsgivare anmäla lönen före löneväxling. Då behövs inget tilläggsbelopp.

Om du har medarbetare som omfattas av ITP 2 eller KTP 2 och har en så kallad tiotaggarlösning, bör du rådgöra med det försäkringsbolag som administrerar tiotaggarlösningen om hur ni ska hantera löneväxlingen.