Närvarande och tydlig chef viktigt i coronatider

Intervju med Robert Wikgren, HR-direktör, Förenade Care

Vad gör du som ledare när dina medarbetare får panik, sjuktalen dubblas och livsviktig utrustning tar slut? För Robert Wikgren från Förenade Care, handlar det mycket om hands-on chefskap, att vara närvarande och tydlig.

Berättelsen om det privata vårdbolaget Förenade Care börjar år 1960 i Danmark när Peer C Krogh, då endast 15 år gammal, börjar sin karriär som fönsterputsare i Köpenhamn.

– Han tog sin konfirmandcykel, en hink vatten och en svabb och började knacka på hos olika butiker, berättar Robert Wikgren.

Peer C Krogh visar sig vara en sann entreprenör och företaget, som då heter Förenade service, växer snabbt. 1996 köper han Segevångsgården i Malmö och bildar Förenade Care och några år senare satsar han på tillväxt i Sverige. Idag uppgår det totala antalet anställda i Norden till cirka 8 000.

Förenade Care är en av KFO:s stora medlemmar inom välfärdsområdet, med sina runt 50 verksamheter i landet och över 2 800 anställda i Sverige. De driver bland annat vård- och omsorgsboenden, hemtjänst, dagverksamheter och personlig assistans. Robert Wikgren har arbetat på Förenade Care i femton år, och är sedan 2007 HR-direktör.

Låga smittotal under våren

Under våren när coronapandemin sveper in över Sverige drabbas många äldreboenden svårt. Enligt Socialstyrelsens statistik fram till 16 november bodde drygt hälften av de avlidna i covid-19 över 70 år på särskilt boende.

Under våren var Förenade Cares boenden relativt förskonade. Bidragande anledningar kan vara att Förenade Care införde besöksförbud två veckor före regeringens beslut, samt förespråkade visir i alla nära omvårdnadssituationer innan detta blev norm. Efter en period med låg smittspridning under sommar och tidig höst har viruset återigen tagit sig in på landets äldreboenden, så även hos Förenade Care.

– Vi har för närvarande coronasmitta på ett antal boenden, men nu har vi högre smittotal hos våra brukare än i våras. Däremot är sjuktalen högre hos personalen på grund av den ökade smittspridningen i samhället.

Stor hjälp av krisledningsorganisation

Förenade Care hade genomgått processen med en ISO-9001-certifiering redan i slutet av 1990-talet. Det gjorde organisationen mer beredd. 

– Vi hade stor nytta av att ha en krisledningsorganisation klar när det bröt ut, vi  tog helt enkelt fram dokumenten och kickade igång. Vi hade redan bra rutiner på plats.

Samtidigt betonar han att man aldrig kan förbereda sig nog för en kris.

– Har du inte haft corona i verksamheten vet du inte hur det är. När den väl kommer och personalen blir väldigt orolig och en del får panik − det kräver oerhört mycket.

Våren 2020 blir en tid med fler möten än någonsin: från den 13 mars sitter Robert och de andra i ledningen i dagliga krismöten, förutom alla möten med chefer ute i verksamheten för att lyssna och ge råd om lösningar på olika praktiska problem. Allt digitalt, naturligtvis.

Kunde inte få tag på skyddsutrustning

Bara några dagar efter att krisen slår till börjar lagren av skyddsutrustning ta slut i stort sett över hela landet. Riktlinjerna kring utrustning ändras dessutom fram och tillbaka, och även mellan olika kommuner vilket är en utmaning för Förenade Care som finns över hela landet.

– Det var bland det svåraste i början, att veta att vi behövde skyddsutrustning men inte kunde få tag på det. Att göra riskbedömningar över vilka material vi behövde, men veta att leveransen kanske kommer först om två veckor. Det lilla vi hade fick vi fördela över våra verksamheter i landet, vi körde runt och levererade handskar, masker och skyddsförkläden.

För att lösa den akuta bristen börjar Förenade Care samarbeta med olika företag, exempelvis en firma som innan krisen tillverkade kemiska bilvårdsprodukter men som nu ställt om och börjat tillverka handsprit. Flera kommuner låter även tillverka visir på sina dagverksamheter inom handikappomsorg vilka delas ut till sjukvårdspersonal.

Äldreboenden inte byggda för att hantera en pandemi

Robert anser att den äldrereform som genomfördes 1992 har stora brister i att hantera en pandemi:

– Äldreboendena är uppbyggda med mindre lägenheter, vilket bygger på att alla äter sina måltider i den gemensamma matsalen. Det är stora gemensamma ytor med plats för olika aktiviteter som bingo och för att träffa anhöriga. Men det är inte byggt för vård i slutna rum eller för att kunna skilja av boende från varandra. 2-metersregeln på ett äldreboende är i princip omöjlig att implementera.

Hög sjukfrånvaro

Likt många andra får Förenade Care initialt en väldigt hög sjukfrånvaro med tidvis dubbelt så höga sjuktal som i februari. Även vabbandet skjuter i höjden.

– Det var mycket oro, till exempel "kommer jag smitta min familj om jag blir sjuk på jobbet?", eller "kommer jag bli allvarligt sjuk?". Många var även oroliga för att ta med sig smitta till jobbet. Andra var oroliga för sina barn. Under en period diskuterades att stänga skolor och det var tal om att vårdpersonalens barn skulle gå kvar. Då tänkte många "ska de offra våra barn nu?"

Stor skillnad jämfört med i våras

Robert ser stora skillnader mellan dagens situation jämfört med i våras. Förutom att personalen har mer erfarenhet, är tillgången på skyddsutrustning bättre, riktlinjerna tydligare och det finns bättre möjlighet till testning och smittspårning.

– Vi är snabbare på att fånga upp symtom och sätter in åtgärder omgående, till exempel provtagning och kohortvård (tydliga rutiner för isolering av smittade, reds. anm.). Cheferna känner sig säkrare på hanteringen vid misstänkt och konstaterad smitta.

Hur hanterar ni oron hos medarbetare?

– Genom löpande information och handledning. Chefer har varit mycket ute på avdelningar och pratat. Det handlar mycket om hands-on chefskap − du måste vara väldigt närvarande och tydlig, hela tiden upprepa rutiner: så här gör vi, de här skydden använder vi. När personalen blir orolig måste de få ställa frågor.

Något som skapar struktur för Förenade Care är att göra riskbedömningar, handlingsplaner samt kontinuerlig handledning av personal om till exempel vikten av handhygien.

Robert tycker även att de har haft stor nytta både av hjälp från KFO:s experter samt av erfarenhetsutbyte i branschen.

Avslutningsvis liknar han hanteringen av pandemin med att tömma en lokal vid exempelvis en brand:

– Om alla springer från nattklubben samtidigt blir det kaos, men om alla går långsamt därifrån går det snabbare. 

Robert Wikgrens tre tips till arbetsgivare:

  1. Ha en färdig krisorganisation − oavsett om det är en pandemi eller en brand du ska hantera så är det samma krisorganisation du ska använda.
  2. Ha centrala rutiner kring skyddsutrustning och information. Hos oss fick alla samma information kontinuerligt, vi hade olika gruppkanaler för information till chefer, personal osv.
  3. Var närvarande som ledare, det finns inga små eller dumma frågor.

Text och foto: Elin Sahlin

Uppdaterad
för 4 månader sen